Nätmobbningen tar inte sommarlov

Malin Engelbrektsson i Uddevalla blev utfryst och mobbad under hela sin tonårstid. Nu, när hon är 20 år, har allt blivit bättre, och hon är inte längre utsatt. Hon har skrivit en bok om mobbning, och föreläser i skolor för att hjälpa till att stoppa det som förgiftar så många ungas liv.

-Jag blev utfryst och utsatt för mobbning av en grupp i skolan. Jag fick inte vara med, och fick kalla blickar i korridoren. Jag fick också sms från mobbarna, och det skrevs saker om mig på nätet. Även under fritiden och på loven, berättar hon.

För att hitta kontakter utanför skolan var hon ute på sociala medier på nätet. Där fick hon kontakt med en person som först blev hennes vän.

-Jag vet inte varför, men en dag började den här personen hota mig - "jag ska slå dig så du inte kan gå", "jag ska slå in tänderna på dig" och liknande. Jag blev så rädd så att jag sov med en gaffel bredvid sängen, berättar hon.

Mobbning via nätet eller telefonen är nästan värre än den som sker ansikte mot ansikte i skolan, tycker hon.

-Man förlorar kontrollen, för man kan inte gå undan rent fysiskt. Den digitaliserade mobbningen fortsätter hela tiden, säger Malin Engelbrektsson.

Organisationen Friends, som verkar mot mobbning, gör varje år en enkätundersökning om nätmobbning. I den senaste från i mars i år svarade 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året.

-De svarade också att det som hjälpt bäst när man blivit mobbad var att tala med en vuxen. Men under sommaren när skolorna är stängda så finns det kanske färre vuxna i närheten när föräldrarna jobbar, säger Erik Thelin på Friends.

Bris bekräftar att nätmobbningen inte tar semester. På hjälptelefonen är samtalen ungefär lika många året om, berättar Sofia Molin, kurator på Bris.

-Tonåringar är på nätet, de lever sina sociala liv där. Nätmobbningen fortsätter fast skolorna har slutat. Vill barn berätta om kränkningar så gäller det för vuxna att vara öppna, och inte fördömande mot att de är på nätet. Exempelvis så förbjuder vi inte barn att gå till skolan om de bli utsatta för mobbning där, säger hon.

Sociala medier har dock den fördelen att mobbarna kan blockeras, och det kan vuxna stötta barnen att göra, tycker hon. Och så förstås att anmäla kränkningar, och stötta andra kontakter med justare kompisar utanför mobbarkretsen.

Malin Engelbrektsson pratade mycket med sina föräldrar, men hon anmälde aldrig den som hotade henne.

-Jag förstod först då varför hotade inte anmäler. Det finns ingen lag specifikt om nätkränkningar, och därför kändes osäkerheten större för mig. Det kanske ändå inte skulle hända något om jag anmälde, säger Malin Engelbrektsson.