- Ju längre norrut, desto mer intressanta är fästingarna för oss. Men vi hoppas samtidigt på att få in fästingfynd från hela norra Sverige, säger Ann Albihn, forskare på SVA.
Det huvudsakliga syftet med initiativet handlar om att identifiera och undersöka klimatförändringens effekter på den geografiska spridningen och den smittomässiga utbredningen för människors och djurs infektionssjukdomar.
Fästingarna har de senaste decennierna börjat leta sig längre norrut, men huruvida de tar med sig smittosjukdomar som borrelia när de byter jaktmarker är inte klarlagt.
- Där har vi inte full koll. Men vi vet att följderna kan bli tråkiga om nya smittor dyker upp i en population som inte är vana vid dem sedan tidigare, säger Anna Albihn.
Den som står redo att skicka ett fästingfynd ska först gå in på SVA:s hemsida och fylla i ett formulär.
SVA efterfrågar både döda och levande fästingar och det går bra att skicka flera exemplar. De små blodsugarna kan sändas med reguljär post, så länge man ser till att lägga dem i en väl försluten förpackning som exempelvis en ordentligt knuten plastpåse.
Fakta: Fästingar
Fästingarna tillhör klassen spindeldjur. De omfattar 900 beskrivna arter inom tre familjer. De finns över hela världen, rikligast i tropikerna. I Sverige har hittills 20 arter påträffats.
De flesta fästingar genomgår tre stadier: larv, nymf och vuxen. Larver och nymfer behöver suga blod för att kunna utvecklas till nästa stadium. De vuxna honorna måste ha en blodmåltid för att kunna lägga ägg. Däremot behöver inte de vuxna hannarna blod.
Vid fästingbett kan sjukdomar överföras, exempelvis TBE, borrelia och fästingfeber. I varmare länder kan fästingarna överföra fläcktyfus.
Källa: NE