Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

170922-terrorhot-534923_se.gp_1.jpg

MSB: Ha is i magen och kolla källan

Efter ett diffust terrorhot spreds spekulationer och varningar utan säker grund på nätet. Nu varnar MSB för att sprida information utan säker källa.

Terrorhotet som spreds i sociala medier på torsdagen innebar ingen förhöjd säkerhetsrisk för allmänheten enligt Säkerhetspolisen. Skillnaden var just spridningen i sociala medier så att allmänheten blev varse hotet.

- Nackdelen när man delar uppgifter om terrorhot är att man sprider onödig oro och det är det som är syftet med hoten. Man behöver ha lite is i magen och kolla med de ansvariga myndigheterna om det stämmer, säger Anna Nyman, enhetschef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Enligt Anna Nyman är det viktigt att ha koll på källan till informationen man sprider så att man inte bidrar till ryktesspridning. Hon hänvisar till MSB:s webbsida krisinformation.se där det vidareförmedlas uppgifter från Säpo och andra ansvariga myndigheter vid stora händelser.

Onödig oro

Under torsdagen spreds information på sociala medier om att hotet gällde specifika platser i Stockholm och människor uppmanade familj och vänner att hålla sig borta från de platserna.

- När man sprider sådan här information så gör man det av god vilja för att man vill varna andra men risken är att det leder till onödig oro som det kanske gjorde i går, säger Anna Nyman.

Delbar information

För MSB gäller det att vara snabba att med att ha delbar information menar Nyman, för hon har erfarenheten att människor gärna delar myndigheternas information när de har tillgång till den.

TT: Kan man alltid lita på att myndigheterna och Säpo har koll på vad som pågår?

- Det är ju en förhöjd terrorhotnivå och helt säker kan man inte vara. Men om Säpo får hot som gör att de höjer terrorhotnivån så kommer de ju gå ut med det, säger Anna Nyman.

Fakta: Terrorhotnivå

Terrorhotnivån i Sverige har fem steg:

1. Inget hot.

2. Lågt hot.

3. Förhöjt hot.

4. Högt hot.

5. Mycket högt hot.

Syftet med terrorhotnivåskalan är främst att de som tar del av arbetsgruppens rapporter på ett snabbt och enkelt sätt ska få en uppfattning om hur Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands.

Sedan i oktober 2010 har Sverige ett förhöjt terrorhot, en trea på den femgradiga skalan. Historiskt sett är det en hög nivå. Inom ramen för den bedömningen rymdes till exempel så väl attentatsplanerna mot Jyllands-Posten, det fullbordade attentatet på Bryggargatan i centrala Stockholm samt den omfattande resandeströmmen till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak.

Bedömningarna är tidsbegränsade och löper oftast på ett års sikt.

Det är Säkerhetspolischefen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. NCT lämnar underlag för beslutet.

Källa: Säkerhetspolisen

Mest läst