Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Misstroendehot mot Hultqvist kvarstår

Misstroendehotet mot försvarsminister Peter Hultqvist (S) kvarstår efter utfrågningen i försvarsutskottet om IT-skandalen.

När riksdagens försvarsutskott frågade ut Hultqvists statssekreterare Jan Salestrand om när och hur departementet blev medvetet om IT-skandalen på Transportstyrelsen blev några datum preciserade.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Salestrand informerades den 25 februari 2016 om att Säpo ansåg att Transportstyrelsens utlokalisering av databaser utomlands var en säkerhetsrisk. Den informationen kom från tjänstemän på justitiedepartementet och näringsdepartementet.

Salestrand uppger att han såg allvarligt på det inträffade, men tillägger att "det som skett redan skett långt tidigare" och att Säpo var igång med en förundersökning angående brott när det gäller datahanteringen på Transportstyrelsen.

- Det viktiga för mig vid den tidpunkten var att säkerställa att arbetet var igång på Försvarsmakten och berörda myndigheter för att ta hand om och skademinimera problemen som uppkommit och så var fallet, säger han till TT.

Hot kvarstår

Försvarsministern fick information ett par veckor senare, den 9 mars. Däremot informerade inte Salestrand statsminister Stefan Löfvens statssekreterare. Löfven fick information om Transportstyrelsen först i januari 2017.

TT: Är inte det lite konstigt?

- Jag avstår från att kommentera det. Vi är inte det ansvariga departementet, säger Salestrand.

De fyra Allianspartiernas företrädare i utskottet gjorde efter utfrågningen bedömningen att inget framkommit som förändrar planerna på att fälla försvarsministern i en misstroendeomröstning i riksdagen i september. De anser att Hultqvist varit för passiv.

"Är obegripligt"

Moderaten Hans Wallmark tycker att försvarsdepartementet "i någon mening" varit i centrum, eftersom Försvarsmakten tillhör de myndigheter som drabbats mest av säkerhetsrisken som uppstod.

ÖB Micael Bydén uppger att Försvarsmakten måste utgå från att känsliga uppgifter, främst om försvarets civilregistrerade bilar och om skyddade identiteter, kan ha röjts. Han betonar dock att man inte sett några påtagliga negativa konsekvenser på den samlade operativa förmågan eller någon märkbar konsekvens på försvarsunderrättelseområdet.

Allvarligast, enligt Hans Wallmark, är att försvarsministern inte informerade statsministern. Stefan Löfven (S) fick information om IT-skandalen först i januari 2017.

- Jag finner det helt obegripligt, säger Wallmark.

"Känns oskyldig"

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) tycker att det är djupt allvarligt att justitiedepartementet, som informerades om IT-skandalen hösten 2015, inte informerade försvarsdepartementet förrän efter sex månader. Han tycker att någon av de tre berörda ministrarna borde ha gjort något.

- Ingen drog ur sladden, ingen har tryckt på larmknappen. Ingen har informerat regeringschefen.

Sverigedemokraterns försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson twittrar däremot om att "försvarsministern känns alltmer oskyldig". SD:s avsikt att stödja en misstroendeförklaring kvarstår dock, enligt Jansson.