Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180124-kvinnligkrockdocka-602240_se.gp_1.jpg
Biltest med manlig krockdocka. Någon krockdocka för den genomsnittliga kvinnan används inte, trots att en sådan finns framtagen. Arkivbild.

Ministern lovar krav på kvinnlig krockdocka

Kvinnliga krockdockor används inte, trots att det finns en prototyp framtagen och att kvinnor är överrepresenterade med whiplash-skador. Nu lovar infrastrukturministern att Sverige ska driva på för internationella krav på fordonstillverkare att använda även kvinnliga dockor.

- Det här är allvarligt och inte acceptabelt. Både kvinnor och män ska ha det optimala krockskyddet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Forskaren Astrid Linder har tillsammans med kollegor på Chalmers i Göteborg tagit fram en prototyp för en krockdocka av en genomsnittlig kvinna. Undersökningar visar att resultaten av krocktester blir annorlunda om det är en manlig eller kvinnlig krockdocka som sitter i framsätet.

- Man kan prata om vikt och längd och egenskaper. Men om man lyfter blicken lite grann så är det så att kvinnor finns. När det kommer till de krav som samhället ställer på fordonen är det bara mannen som är representerad, säger Astrid Linder, som numera är forskningschef vid Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI).

Inte kommit upp

- Vi har inga kvinnliga krockdockor i dag. Jag har varit med sedan 2011 och det har ännu inte kommit upp som en brist eller trafiksäkerhetsproblem, säger Yvonne Wärnfeldt, utredare på Transportstyrelsen.

Däremot är kvinnor överrepresenterade med whiplash-skador, påpekar Yvonne Wärnfeldt vilket kan vara ett tecken på att frågan åter borde undersökas. Transportstyrelsen kan dock varken ta ställning för industrin eller besluta om nya regler i frågan. Det är framförallt FN-organisationen UNECE, där Transportstyrelsen och Trafikverket deltar, som kan ta fram den här typen av regler. Däremot kan Sverige lyfta upp frågan på förhandlingsbordet.

- Vi får titta på den forskning som finns och se om det är dags att göra någonting, säger Yvonne Wärnfeldt.

Nedskalad man

Euro NCAP, den samarbetsorganisation som säkerhetstestar bilar, använder flera olika krockdockor i dag. En genomsnittlig man används, även dockor som är fem procent större och fem procent mindre än genomsnittet krocktestas. Den kvinnliga prototypen används alltså inte.

- Vi har uppmärksammat det här tidigare. Vi tycker att det är uppseendeväckande att det inte händer någonting, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännens Riksförbund, till TT.

Det är inte enbart längd och vikt som skiljer den genomsnittlig manliga krockdockan från den kvinnliga. Den kvinnliga har exempelvis bröst och mindre muskelmassa än den manliga. Mängden muskelmassa är relevant när man ska återskapa vad som sker med kroppen i en krocksituation.

- När vi har talat med Trafikverket, Sveriges medlem i Euro NCAP, eller har pratat med Euro NCAP själva, så anser de att de täcker in hela befolkningen genom att använda den nedskalade krockdockan. Det anser att den motsvarar en kvinna då, säger Carl Zeidlitz.

Politiken driver utveckling 

Astrid Linder anser att frågan behöver upp på en högre nivå. Det är de politiska besluten som driver utvecklingen.

- Det ser ut så här i hela världen och den här frågan måste drivas från politikerna. Man kan inte förvänta sig att ett enskilt bilföretag ska driva det här när inte samhället säger att det krävs, säger hon.

Eneroth lovar att Sverige ska driva på för internationella krav på fordonstillverkare att använda även kvinnliga dockor.

- Det tänker jag se till, säger ministern.

Fakta: Krockdockor

Krockdockor har funnits sedan 1950-talet och utvecklas ständigt. Euro NCAP, samarbetsorganisation som säkerhetstestar bilar, använder flera olika krockdockor. De representerar bland annat en genomsnittlig man och de fem procent av den vuxna befolkningen som är kortast. Men någon krockdocka för den genomsnittliga kvinnan används inte.

Den docka som oftast används är 1,77 centimeter lång och väger 76 kilo – alltså betydligt längre och tyngre än en genomsnittlig kvinna.

Den genomsnittliga kvinnan är cirka en decimeter kortare än mannen vilket gör att de delar på ryggstödet som ska dämpa en krock riskerar att hamna på fel ställe. Det kan förklara varför kvinnor oftare drabbas av whiplash-skador än män. Även anatomiska skillnader i ryggraden, olikheter i muskelmassa eller sittställning kan förklara varför kvinnor lättare får whiplash-skador.

Källa: Motormännens Riksförbund, Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Mest läst