Snart möts de i Paris. Macron och Löfven underteckande nyligen ett partnerskap för gröna innovationer inom exempelvis transportsektorn. På bilden åker de eldriven buss till Volvo efter EU-toppmötet i Göteborg i november.
Snart möts de i Paris. Macron och Löfven underteckande nyligen ett partnerskap för gröna innovationer inom exempelvis transportsektorn. På bilden åker de eldriven buss till Volvo efter EU-toppmötet i Göteborg i november.

Mer pengar behövs mot klimathotet

Det behövs mer pengar för att klara klimathotet. Därför träffas nu ett 50-tal regeringschefer på ett stort klimatmöte i Paris. Från svenskt håll finns förhoppningar om franska initiativ.

ANNONS
|

Mötet är döpt till "One planet" och hålls på tisdag. Värden, Frankrikes president Emmanuel Macron har valt datumet med omsorg. Det är nämligen på dagen två år sedan det historiska globala klimatavtalet undertecknades i Paris.

- Detta är väl ett sätt för Macron att som ny president visa att Frankrike fortsatt tar klimatfrågan på allvar. Det är en viktig signal, säger Anders Wijkman, klimatdebattör och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.

ANNONS

Behövs mer

Syftet med Parismötet är att få fram mer pengar – både statliga och privata – till klimatåtgärder och klimatpolitik.

- Vi måste hitta en finansiering för allt som behöver göras för att klara de miljöförstöringar och de klimatförändringar som de facto sker, säger statsminister Stefan Löfven (S) till TT.

Konkret handlar det om att styra näringsliv, investerare och finansmarknader till klimatmässigt hållbara projekt.

- Klimatfrågan är inte längre en miljöfråga, utan en samhällsutvecklingsfråga. Det gäller att se klimatfrågan som en del i ett tillväxt– och jobbprogram, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Stöd till fattiga

Det handlar också om omfördelning av pengar. Enligt Parisavtalet från 2015 ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar (843 miljarder kronor) årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

- Vi tror att de åtagandena kommer att uppfyllas, men det behövs mer. Bara de rapporter vi har tagit del av under hösten om att läget är allvarligare än vi trodde pekar på det, säger statsminister Stefan Löfven.

ANNONS

Ett orosmoln är att president Donald Trump, som ju aviserat att USA hoppar av Parisavtalet, gjort klart att USA inte tänker betala till utvecklingsländerna framöver. Enligt Anders Wijkman är det "ett jädra långt steg kvar" till det finansiella åtagandet är säkrat.

- Att få det löftet att uppfyllas är oerhört viktigt. En del av detta ska komma från den privata sektorn, men man får räkna med att länder som Frankrike och Sverige kommer att öka på sina bidrag för att visa god vilja, säger Wijkman.

Hoppas på handlingskraft

Även om One planet inte är ett formellt beslutsmöte hoppas Wijkman på fransk handlingskraft. Han räknar med att nya initiativ kommer att lanseras och hoppas på att fransmännen kommer med en överraskning.

Ola Hansén, klimatexpert vid Världsnaturfonden, hoppas också på franska initiativ.

- Vi hoppas att Frankrike och kanske Sverige tar chansen att driva på de andra regeringscheferna inom EU att uppgradera sin egen målsättning till 2030, säger han.

ANNONS

Hansén anser att EU måste gå i bräschen för tuffare klimatmål, men ser samtidigt att EU-länderna i Östeuropa bromsar.

Parismötet 2017 är av den större storleken, med cirka 1500 deltagare. Den svenska regeringen representeras med tre ministrar i Paris– Löfven, klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansmarknads- och vice finansminister Per Bolund (S). Bolund deltar i konferensen Climate Finance Day på måndagen.

TT

Fakta: Parisavtalet

Klimatuppvärmningen på jorden är, enligt klimatologerna, i hög grad en effekt av förbränningen av fossila bränslen — olja, kol, gas.

Parisavtalet, beslutat av världsledare i december 2015, innebär ett försök av jordens länder att kraftigt minska denna förbränning.

Målet är att uppvärmningen ska begränsas till "klart under" två grader Celsius, med ett önskat mål på en och en halv grad, jämfört med förindustriell tid. Nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll under andra delen av det här århundradet.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.

Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Fakta: Parismötet

Parismötet hålls några veckor efter FN:s klimatmöte i tyska Bonn, ett arbetsmöte för att mejsla på regelverket för hur länderna ska arbeta och avrapportera för att nå Parisavtalets mål. På mötet deltog miljö- och klimatministrar.

Mötet, One planet, aviserades i juli – en månad efter att Donald Trump meddelat att USA hoppar av Parisavtalet.

Mötet väntas samla omkring 1500 personer från över 100 länder.

Vid mötet närvarar Världsbankens chef Jim Yong Kim och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

Från USA väntas bland andra Kaliforniens guvernör Jerry Brown, som lovat fortsätta arbetet mot klimatförändringar.

Mötet har tre teman: Konkreta och gemensamma ageranden, innovationer och utökat stöd till de mest behövande.

ANNONS