Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En utredning föreslår att polisen ska slippa begära tillstånd för kameraövervakning. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mer kameror om polisens tillståndplikt slopas

Polisen ska inte behöva tillstånd för att sätta upp övervakningskameror, enligt ett förslag i en statlig utredning. Polisen välkomnar förslaget och säger att en förändrad lagstiftning kommer att innebära fler kameror.

Hovrättslagman Johan Sjöö har på regeringens uppdrag utrett behovet av förenklade regler vid kameraövervakning som sker i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott och hot mot den allmänna säkerheten. Utöver polisen omfattas Tullverket, Kustbevakningen och Säkerhetspolisen av de föreslagna lagändringarna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Utredaren anser att nuvarande tillståndsplikt innebär byråkrati och krångel.

- Det här hämmar både viljan att använda metoden och utveckla den, säger Johan Sjöö.

Fler kameror

Polisen är positiv till utredningen. Enligt Anders Hall, chef för utvecklingscentrum vid NOA, skulle en förändring av lagen i enlighet med vad som nu föreslås innebära fler kameror.

- Det skapar ökade möjligheter för oss att använda det verktyget. Vi har positiva erfarenheter sedan vi fått en ny praxis som gjort det möjligt för oss att ha kameror på fler områden, säger han.

Så sent som i våras antog riksdagen en ny kameralag. Den trädde i kraft för 14 dagar sedan och ska underlätta kameraövervakning i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Men polisen och oppositionen är inte nöjda med lagen, eftersom tillståndsplikten för polisen kvarstår.

Den nya utredningen föreslår att tillståndsplikten avskaffas och utredaren föreslår inte någon anmälningsplikt. Däremot träffar bestämmelserna i den nya dataskyddsförordningen de här myndigheterna, vilket innebär att de i vissa fall måste samråda med Datainspektionen.

Kan ej överklaga

Exakt när myndigheterna måste göra det går inte att säga i dag, eftersom dataskyddsförordningen är så pass ny och omfattande, enligt utredaren.

Principen att behovet av övervakning måste vara större än behovet av skydd för den personliga integriteten kvarstår. Ansvaret för att göra dessa övervägningar läggs på de fyra myndigheterna.

Johan Sjöö säger till TT att han har svårt att se att privatpersoner själva kommer att kunna överklaga beslut att sätta upp kameror.

- Om jag var orolig eller tyckte att det gått för långt så skulle jag vända mig till den myndighet som har satt upp kamerorna eller tillsynsmyndigheten, säger han.

Justitieminister Morgan Johansson (S) välkomnar förslaget.

- Det här är rätt väg att gå. Kameraövervakning är ett mycket användbart verktyg. Nu ska förslaget ut på remiss, men styrkan är här att de inblandade myndigheterna och Datainspektionen är överens, så jag hoppas att vi ska kunna ha en lagstiftning på plats den 1 juli 2019, säger han.

M kritiska

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé (M) är mycket kritisk till Morgan Johansson (S).

- Han är anledningen till att vi inte har det här på plats redan nu. Riksdagen har krävt det i ett flertal tillkännagivanden och han har KU-anmälts. Det hade varit bättre om Morgan Johansson hade säkerställt att vi redan haft den här lagstiftningen för en effektiv brottsbekämpning, säger han till TT.

KU kritiserade dock inte Morgan Johansson med anledning av anmälan.

Moderaterna saknar också ett förslag om att låta kommuner och landsting sätta upp kameror vid akutmottagningar på sjukhusen.