M vill sätta tak för antalet flyktingar

Moderaterna vill förändra svensk migrationspolitik i grunden. På sikt handlar det om ett rent kvotflyktingsystem och ett tak för hur många som ska få komma till Sverige.

ANNONS
|

Migrationspolitiken är det område som vållat störst diskussioner på Moderaternas stämma i Örebro så här långt. Medan de andra utskotten klarade av sitt arbete på ett par timmar satt det utskott som behandlade förslagen på det migrationspolitiska området i sju timmar under torsdagskvällen.

Och som den nye partiledaren Ulf Kristersson gjorde klart redan under sitt installationstal vill partiet förändra svensk migrationspolitik i grunden. Den tidigare har han betecknat som principlös. Nu vill han istället ha en som är baserad just på principer.

– Vi måste lämna det här att vi gör väldigt drastiska förändringar på kort tid. Människor och myndigheter måste veta vad som gäller och hur spelreglerna ser ut, säger partiets migrationspolitiske talesman Johan Forssell.

ANNONS

Vill se asylprövning utanför EU

På lite sikt vill partiet se en övergång till ett kvotflyktingssystem, därman gör asylprövningen i säkra zoner utanför EU.

– Det ska gå på kortare tid än idag och när man får beslut flygs man till det land där man ska få stanna, säger Johan Forssell.

När kan ett sådant system vara på plats? – Det är svårt att säga, men mycket av den europeiska diskussionen går i den riktningen.

Innebär det att ni vill ta bort dagens asylsystem helt? – Ja, vi vill gå mot kvotflyktingsystemet. Vi tror att det är svårt att ha både ett omfattande vanligt migrationsmottagande och ett kvotflyktingsystem. Vad som händer i ett sånt läge är att kvotflyktingarna blir en så liten del. Så ser det ju ut idag.

Liknande modell som Tyskland

I Tyskland träffades nyligen en överenskommelse om ett tak för hur många flyktingar landet ska ta emot. Moderaterna skissar nu på en liknande modell för Sverige.

– Vi har ingen siffra som vi styr mot, men det genomsnitt som var före flyktingkrisen var ungefär 28000 personer om året och vi behöver ha en fortsatt stram migrationspolitik. Det måste vara ett mindre antal människor som kommer de kommande åren. Men jag vill inte såga om det ska vara 20000 eller 30000.

ANNONS

Ett mindre antal säger du. Varför är det viktigt? – För att vi har väldigt stora integrationsproblem i Sverige idag och vi har fortfarande väldigt många som kom under flyktingkrisen och som ännu inte fått besked om asyl, människor som kom 2015 som fortfarande inte vet om de får stanna eller inte.Vi behöver ett mottagande som är på en nivå så att vi kan klara integrationen av de människor som kommer till Sverige.

En annan fråga som diskuterades under utskottsförhandlingarna var hur man ska hantera det ökade antal människor som stannar kvar i landet och lever under jorden, efter det att de fått besked om avslag på sin asylansökan. Ingen kan förstås med säkerhet veta hur många det rör sig om. En siffra som ofta nämns är 20000 personer och gränspolisen bedömer att siffran kan stiga till upp emot 70000 under de närmaste åren.

"Får man nej ska man åka hem"

Johan Forssell säger att han är väldigt bekymrad över den situationen. Dels för att den riskerar att minska tilltron till migrationspolitiken, men ocksåför att vi "riskerar att få en utsatthet vi inte sett tidigare".

Vad vill ni göra åt den situationen? – Jag tror att vi från politikens sida måste vara väldigt tydliga: får man ja ska man börja arbeta, får man nej ska man återvända hem. Så tydlig har politiken inte alltid varit.

ANNONS

Andra förslag som ska behandlas när stämman fattar beslut om migrationspolitiken på söndag är att tiden som måste gå från ett avslag till dess att det är tillåtet att ansöka om asyl på nytt höjs från dagens fyra år till tio år. Johan Forssel säger att det dessutom behövs fler utlänningskontroller samt att vi måste komma bort från det system som råder idag, då vissa kommuner ger försörjningsstöd till personer som fått utvisningsbeslut.

ANNONS