I en ny skrivelse kräver Moderaterna att regeringen skyndsamt genomför åtta prioriterade åtgärder mot terrorism.
Förslagen rör bland annat polisens möjligheter att få trafikdata från mobil- och bredbandsbolag, signalspaning under förundersökning, hemlig dataavläsning samt att samröre med terroristorganisationer kriminaliseras.
- Vi har en bekymmersam situation i Sverige när det gäller terrorhotet. Här har lagstiftningen helt enkelt inte hängt med, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.
Kan ta lång tid
Samtliga ovanstående fyra förslag har regeringen dock lovat att lägga som lagförslag under våren. Men Forssell är inte övertygad.
- Tills vi har sett något som ligger på riksdagens bord är de här löftena just ord och inget annat, säger han.
- Vi har inte ens lagrådsremisser i dag, så det är lång tid innan det kan träda i kraft.
Han framhåller att en bred överenskommelse om terrorism slöts redan 2015 och därefter en ny 2017.
- Vi kan se att väldigt lite av de tunga delarna i detta har levererats. Ingen lagstiftning är på plats, inga propositioner har presenterats, vi har inte ens lagrådsremisser, och det är naturligtvis väldigt allvarligt, säger Johan Forssell.
Skärpa straff
TT: Är det inte viktigt att förslagen bereds noga?
- Man ska ju inte hasta fram saker, men när man tittar på överenskommelser som skett 2015 och 2017 och man fortfarande inte har presenterat en lagrådsremiss... Risken för att man stressat för mycket verkar ju inte vara akut, säger Forssell.
M vill även att straffen för terroristrelaterad brottslighet skärps och att polisen ska slippa söka tillstånd för kameraövervakning. Det sistnämnda lovade statsministern i regeringsförklaringen.
Fakta: Radikaliseringen ökar
Enligt Säpo finns det cirka 3000 våldsbejakande extremister i Sverige, ett antal som nästan tiofaldigats på sju år.
De flesta, 2000, är islamistiskt motiverade och det är också de som pekas ut som det största hotet.
Övriga extremister kommer ur vit makt-miljön och vänsterextrema autonoma rörelser. I dessa två grupper ska det sammanlagt röra sig om 600–700 personer.
Det senaste decenniet har Sverige haft två islamistiskt motiverade terrorattacker: bombdådet i Stockholm 2010 då Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds på Bryggargatan, samt lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 då Rakhmat Akilov körde ihjäl fem personer och skadade ännu fler.
Terrorhotnivån i Sverige har sedan 2010 legat på en trea på en femgradig skala, vilket innebär förhöjt hot.
Källa: Säpo, TT:s nyhetsarkiv
