Granskningen visar bland annat att män förekommer i högre utsträckning än kvinnor och att andelen personer med nordiskt ursprung är överrepresenterade i förhållande till hur det svenska samhället ser ut.
- Det finns också många grupper som nästan inte syns alls, så som religiösa personer, transpersoner och personer med funktionsnedsättningar, säger Erik Mägi, doktorand i civilrätt och projektledare för utredningen.
Initiativet till granskningen togs efter att studentorganisationen Feministiska Juriststudenter hade gjort en egen genomgång av övningsmaterialet för två kurser, där de hittade en tydlig överrepresentation av män jämfört med kvinnor.
Erik Mägi anser att det är viktigt att göra den här typen av normkritiska granskningar av juristprogrammet, inte minst eftersom utbildningen formar studenternas syn på verkligheten. På så vis kan juristutbildningen välja att upprätthålla fördomar och omedvetenhet kring vissa samhällsgrupper och fenomen, säger Mägi.
- Eller så kan utbildningen i stället försöka hjälpa studenter att tänka kritiskt och problematisera kring den här sortens frågor.
Fakta: Granskningen
63 procent av personerna som förekommer i övningsuppgifterna är män.
Vad gäller etnisk tillhörighet är nära 60 procent av personerna i övningarna av nordiskt ursprung. Endast knappt sex procent av personerna är av icke-nordiskt ursprung. I 35 procent av fallen framgår det inte vilken tillhörighet personen har.
Personer från lägre socioekonomiska grupper är underrepresenterade. I de fall där socioekonomisk tillhörighet framgår tillhör endast 20 procent av personerna en lägre socioekonomisk grupp.
Källa: Göteborgs universitet