Det där med lycka kan vara knepigt. Det kanske inte alltid är det vi tror. Varför är vissa svenskar lyckligare än andra? Och vilka är de?
Lyckoforskaren Bengt Brülde är den som kan reda ut begreppen. Vi träffas i hans arbetsrum på filosofiska institutionen, som ligger lite gömd bakom konstmuseet.
- När det gäller individer så är de viktigaste dragen för att vara lycklig medfödda, eller i alla fall grundläggs tidigt. Det handlar om temperament och karaktär. Är du utåtriktad, social och emotionellt stabil är chansen mycket större än för den introverte och instabile. Det kan ju förefalla tråkigt men det är vad forskningen visar.
Kort sagt, det är ganska svårt att påverka sin lyckonivå - att ändra sin personlighet tillhör ju inte det lättaste.
Men du som inte är född med de rätta förutsättningarna ska inte falla i den materialistiska fällan: Tjäna massor med pengar, shoppa till tusen, fixa utseendet, och åka på semester och lata dig är ingen väg till lycka. Kort sagt, allt det som reklamen öser över oss. Kanske kan det ge en tillfällig kick men den går snart över.
- Materialisten är mindre lycklig än idealisten, konstaterar Bengt Brülde.
Att ge bort i stället alltså, kan det vara en lösning? Ja, faktiskt, att vara generös och göra gott är en av de faktorer som höjer din lyckonivå.
- Ideellt arbete på fritiden är ingen dum idé. Det blir också en cirkeleffekt, folk som mår bra är mer generösa och ger mer.
En annan viktig faktor är att du ska träna på att odla din tacksamhet.
- Alla har saker att vara tacksamma över, sånt man tar för givet och inte tänker på. Faktum är att det höjer lyckonivån.
Sedan finns förstås de viktigaste faktorerna, och kanske också de mest förutsägbara:
Kärleksrelationer, det befrämjar garanterat lyckan. Det är statistiskt belagt att gifta är lyckligare än ogifta. Däremot är barn i förhållandet ingen garanti - par utan barn är lika lyckliga. Goda vänner är också något alla behöver.
Arbete har stor betydelse, och det är inget specifikt för Sverige, det gäller överallt. Arbetslösheten är ett fördärv för lyckan.
- Men det är arbetets inre egenskaper som är det viktiga. Meningsfulla uppgifter och en lagom utmaning. Lön och status har inte alls så stor betydelse, förklarar Bengt Brülde.
Så var det då det här med fritiden. Massor av studier visar att det är bra för den långsiktiga lyckan med en fysiskt och socialt aktiv fritid.
- Detta är kanske också den faktor av alla som är lättast att påverka.
Ett glatt budskap för oss som inte är under 33 längre - och borde vara passé, om man skulle lita till reklamens värld - är att åldern spelar faktiskt inte så stor roll. Forskning visar att lyckan kan vara konstant, det är bara i tonåren och efter 80 års ålder som siffrorna sjunker.
- Det kan ju vara skönt att veta, ler Bengt Brülde.
Så långt om lyckan på individnivå - och i Sverige där de grundläggande behoven är tillfredsställda. Ser vi på länder är det förstås så att de som lever i demokratiska och fredliga länder är lyckligare än de som lever i oroshärdar och inte har mat för dagen.
Välfärden brukar mätas med objektiva mått som medellivslängd, inkomst och hälsoindex. Lyckan är mer subjektiv och frågar efter hur vi mår och hur tillfreds vi är med våra liv som helhet.
Sverige ligger alltid högt i internationella mätningar både vad gäller livstillfredsställelse och välbefinnande. Bengt Brülde har några funderingar kring andra placeringar.
- Latinamerikanska länder ligger högre än vad man kan förvänta sig. En hedonistisk och glädjeorienterad kultur kan vara en förklaring. Japanerna däremot, med sin höga välfärd, är inte särskilt lyckliga.
På frågan om han själv är lycklig, ser jag ett litet trött leende i mungipan. Kanske är det inte första gången Bengt Brülde får den frågan?
- Jag svarar i princip inte på det, säger han, men tycker att hans forskning gett honom möjlighet att se vad som är viktigt i livet: kärlek, arbete och relationer.
Med jämna mellanrum plingar det till i lyckoforskarens dator där vi sitter och pratar. Men han låter sig inte störas utan visar upp en god split vision och svarar på mailen under några snabba sekunder, utan att tappa tanketråden. Och ja, det är faktiskt så att många mår bra av ett högt tempo, får jag veta sedan, man blir inte nödvändigtvis lycklig av att sakta ner farten.
Hans bakgrund är född göteborgare. Han gick tekniskt gymnasium men valde sedan en humanistisk bana, "jag trevade mig fram", med såväl historia som psykologi, och också diverse ströjobb under studietiden.
Men Bengt Brülde fastnade på filosofen och doktorsavhandlingen som blev klar 1998 handlade om livskvalitet.
- Sen började jag fundera på nästa stora projekt, hur man får ett bättre liv. Jag fick så många frågor och blev intresserad själv. Fast jag började faktiskt med att formulera motsatsen - lidandet. Alla är i stort sett överens om att lidande är det största hotet mot ett bra liv.
Han var över i Kanada ett år och kom i kontakt med lyckoforskningen och på den vägen är det. Nu blev också hans buddistiska intresse, Bengt Brülde praktiserar zenbuddistisk meditation, mer integrerat med yrkeslivet.
Det blev mer och mer lycka och mindre och mindre lidande. I dag är han en mycket efterfrågad föreläsare, och föredragen är mest riktade mot allmänheten.
- Det är lyckan och vägen dit som folk vill höra om. Utom i konstvärlden, där är det lidandet som gäller, skrattar han.
Nästa bok ska handla om lyckan och lidandets etik och om utilitarismen. Vad ställer moralen för krav på oss?
- Jag har blivit mycket mer engagerad i globala rättvisefrågor efterhand. Vi måste lindra lidandet i världen, förklarar Bengt Brülde som själv ska ner till Australien efter nyår och forska till de fattigas fromma.
