Att skicka en svensk till Mars är inte i första hand en teknisk fråga utan en politisk och ekonomisk, enligt Christer Fuglesang. Sverige är duktigt men satsar alldeles för lite, anser han.
Jordnära rymdpolitik
Helene Hellmark Knutsson (S), ansvarig för rymdfrågor i regeringen, vill dock använda rymdtekniken till mer jordnära tjänster som navigering, kommunikation och jordobservationer.
- Det är väldigt spektakulärt att skicka upp människor till Mars, men också väldigt kostsamt. Eftersom pengar inte är oändliga känns det viktigt att prioritera, säger hon.
Regeringen jobbar just nu med den rymdstrategi som en utredare föreslog i fjol. Ett av förslagen är att utveckla rymdraketbasen Esrange till att även skicka upp mindre satelliter.
Först på Mars
En som vill bli första svensk på Mars är gymnasieeleven Eleonora Svanberg.
- Frågan är väl snarare varför man inte vill åka till Mars, säger hon.
Att skicka människor till rymden kommer sannolikt att handla om ett internationellt samarbete mellan stater, om inte något privat företag hinner före, och då är det troligt att det sker under ledning av Nasa, i samarbete med bland annat The European Space Agency, ESA, där Sverige ingår.
- Sverige måste vara en större deltagare i ESA för att få med en svensk, säger Fuglesang.
Det är Liberalerna som bjudit in honom i samband med presentationen av sina förslag till en ny svensk rymdpolitik.
- Sverige måste till att börja med skaffa sig en rymdstrategi, säger partiets rymdnörd Mathias Sundin (L).
Rymdstyrelsen måste också få ett uppdrag att satsa mer på svenska astronauter och fler kommersiella företag måste stödjas.
Fakta: Rymdstrategi
Skaffa en svensk rymdstrategi.
Förbättra stödet till så kallade rymdstartup-företag.
ESA bör inleda upphandling av en permanent månbas.
Möjliggör för fler kommersiella svenska satelliter.
Utveckla kommersiella partners för Esrange.
Satsa på turism i rymden.
Ge rymdstyrelsen uppdrag att satsa på fler svenska astronauter.
Flytta pengar till ESA:s program för bemannad rymdfart.
Vision: En svensk till Mars på 2030-talet.
Källa: Liberalerna
