Lenken: Är det något ruttet i Uddevalla?

ANNONS
|

Den revisionsrapport som offentliggjordes i går sågar kommunens hantering av utbetalningar och attesteringar jäms med fotknölarna. Stora brister i de ekonomiska rutinerna har bidragit till att mer pengar än som var beslutat har betalats ut och obehöriga har attesterat.

Dessutom fortsätter anmälningar att trilla in till kommunens revisorer: ännu en i den så kallade Microbind-affären och en annan i en helt ny affär. I det senare fallet handlar det om förre kommunalrådet Lennart Johanssons (s) avtalspension. Enligt anmälaren har han sedan 1992 fått över 3,5 miljoner kronor, trots inkomster från eget bolag.

Det är säkert mer än en som undrar varför det aldrig slutar. Uddevalla har sannerligen hamnat i en negativ spiral. Kommunen har förlorat bittra strider mot Trollhättan i sjukhusfrågan och högskolans placering. Och ovanpå det radas affär på affär upp: Uddevallahem, Nordendorph, Microbind, Omnibuss, Fjordfestivalen och allt vad de heter.

ANNONS

Är det osedvanlig otur eller är det verkligen något ruttet i Uddevalla? En revisionsrapport är saklig och konkret. Svårare då att analysera det underliggande mönstret av maktgrupperingar, luddigt styre och växande osunda kulturer. Men det är här man måste ge sig in. Politikerna i Uddevalla kan inte kommentera varje affär för sig: "Oj! Nu hände det igen. Det var förargligt." De måste se att det finns ett mönster. Och göra någonting åt det. Om det inte blir en valfråga i Uddevalla är hoppet ute.

Det finns statsvetare som anser att kommuner är riskzoner för korruption på grund av den dåliga insynen, att allt färre bereder ärendena och att det inte finns någon oberoende kommunrevision. De förtroendevalda revisorerna är politiker som utses och rapporterar till sina politikerkolleger i kommunfullmäktige.

Kommuner i dag är stora arbetsgivare, har egna bolag och handskas med stora pengar. Det är som att driva en koncern. Men den kommunala kvarnen mal långsamt, det är lockande att hitta smidigare vägar. För somliga blir dessa vägar själva huvudvägen.

Den 4 februari 1986 fälldes Uddevallas stora bockkran till marken. En symbol för den stolta varvseran i staden. Tio år senare hade Uddevalla en arbetslöshet på 13 procent. Varvet, Volvo och regementet var nedlagda. Svåra tider, kanske en viss desperation bland politikerna. Var det någonstans här som det började gå snett?

ANNONS

Under Nordendorph-rättegången var det en SSU:are som sa till mig att "vänskapsband är starkare än känslan till partiet". Den analysen kan dras ett varv till: vänskapsband är starkare än känslan för demokrati. Det är ju demokrati det handlar om. Rätten till insyn, rätten att kunna påverka.

Kommunhuset i Uddevalla ligger på ett berg, svävande högt över staden. Om medborgarna ska besöka sina politiker måste de bokstavligen bestiga berget. Frågan är om de gitter. Kanske har de tröttnat, tycker att det inte längre är någon idé att försöka påverka politikerna däruppe i det blå.

Jag vet ingen annan stad som har sitt kommunalhus placerat i sådan splendid isolation. Symbolvärdet är alltför uppenbart.

Arkivbilder: GP-bild och PETER WIDING

Negativ spiral. Bockkranen, en symbol för den stolta varvsandan, fälldes 1986. Sedan har skandaler och nederlag radat upp sig. Bland annat har kommunen förlorat strider mot Trollhättan i sjukhusfrågan och Nordendorph, s-politiker och SSU-anställd, har dömts för bedrägeri och urkundsförfalskning.

ANNONS