Själv hade uppfinnaren Alfred Nobel ingen tanke på att hålla en stor fest för mottagarna av de pris han ville instifta, han skrev åtminstone inget om det i sitt testamente. Men två veckor innan det allra första priset skulle delas ut, 1901, kom man på att en middag kunde sitta bra.
- Efter det var det inte givet att den skulle vara kvar, det kostade ju en del. Men man bestämde sig för att behålla den. Inte minst en del av prisutdelarna med lite internationell och medial utblick tyckte att det faktiskt kunde vara trevligt att fira om man bjuder hit en massa människor som ska få pris, säger Gustav Källstrand, förste intendent vid Nobelmuseum.
Svårt att äta
Med åren har festligheterna växt sig större och större och i dag bjuds ungefär 1300 personer in till banketten, där mat och underhållning blandas om vartannat.
- Prisutdelarna gör ett väldigt bra jobb med hög klass att hitta de här pristagarna, och det är det man vill spegla med festen. Man strävar efter ett väldigt högt mått av professionalitet och perfektion, nästan. Men det ska också vara kreativt, lekfullt och innovativt, för det är så Nobelpristagarna har varit i sitt arbete, säger Källstrand.
Om Alfred Nobel själv vet man att han gick en del på middagar och bjöd gärna själv människor till fest. Men särskilt roligt hade han kanske inte. Han tyckte det var besvärligt att småprata och problem med matsmältningen gjorde att han hade svårt att äta det som bjöds.
Döds-skoj
- Han hade humor, men den var mycket svart. Han gillade att uttrycka sig drastiskt och att dra opassande skämt. Och han tyckte om att skämta om döden.
Så, hur hade han själv agerat om han fick möjlighet att besöka en Nobelfest av dagens mått?
- En del av honom hade nog tänkt att "vad är det här, vad har jag ställt till med?" Samtidigt hade han nog uppskatta att den idé han hade har haft en sådan livskraft att den finns kvar och lockar över tusen personer till en fest, en miljon som tittar på tv, och att hela världen är intresserad av vilka som får de här priserna, säger Gustav Källstrand och fortsätter:
- Sen kanske han inte hade haft så kul på middagen. Han hade kanske gjort sig lite obekväm vid bordet, ursäktat sig och gått hem.
Fakta: Nobelprisen
Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industrimän – inte bara på grund av de årliga Nobelprisen i fysik, kemi, medicin, litteratur samt för fredsarbete, utan också för sin framställning av dynamiten och en lång rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknik.
Han testamenterade större delen av sin förmögenhet till den fond som skulle komma att förvaltas av Nobelstiftelsen och som bildades år 1900. Tillgångarna i fonden värderades till 31 miljoner kronor, ungefär 265 miljoner kronor i dagens penningvärde.
De första Nobelprisen delades ut året därpå. Vart och ett av priserna motsvarade 20 svenska professorslöner.
Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Enligt testamentet ska norska stortinget utse fredspristagarna. De övriga pristagarna utses av Svenska akademien (litteratur), Kungliga Vetenskapsakademien (fysik och kemi) samt Karolinska institutet (medicin).
Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, det så kallade ekonomispriset, instiftades 1968 av Sveriges riksbank.
