Om tidsplanen hade hållit skulle EU-ledarna ha en migrationsöverenskommelse på bordet när de träffas på torsdag och midsommarafton i Bryssel. Men motsättningarna kring migrationsfrågorna är svårlösta och ingen uppgörelse finns på plats. Sverige, Tyskland och flera andra länder trycker på för att alla EU-länder ska dela på ansvaret för att ta emot flyktingar, några få länder med Polen och Ungern i spetsen vägrar hårdnackat.
Mer fart
Desto mer fart är det på frågan om mer försvarssamarbete i unionen. I det förslag till slutsatser som EU-ledarna ska klubba ges exempelvis stöd till den försvarsfond, som EU-kommissionen föreslagit och som på sikt ska omfatta 15 miljarder kronor om året för att finansiera forskning och gemensam upphandling av försvarsmateriel.
- Det är viktigt att vi stärker och utvecklar samarbetet, både vad gäller den inre och yttre säkerheten, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd inför mötet.
Sverige har varit skeptiskt till flera av EU-tankarna på mer försvarssamarbete. Men nu ställer sig regeringen bakom det som sägs i slutsatserna, även försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare varnat för att det finns en risk att EU-pengar kommer att subventionera stora länders försvarsindustrier.
Svensk försvarsindustri
- Det klart att vi vill att det ska komma svensk försvarsindustri till del. Det är viktigt att vi är med och får del av det här, sade Löfven.
- Svensk försvarsindustri har kapacitet att vara en viktig aktör i detta.
Frågan har fått rejäl fart i EU under det senaste året. Delvis som en följd av att Storbritannien är på väg att lämna EU, vilket öppnat upp fältet för fransk-tyska idéer om utökat försvarssamarbete. Britterna har genom åren effektivt bromsat alla försvarsplaner på EU-nivå.
Stefan Löfven betonar att försvarssamarbetet bygger på mellanstatliga relationer och att Sverige självt bestämmer vilka projekt man ska delta i.
Flera ledamöter i EU-nämnden hade frågetecken kring försvarssamarbetet, inte minst för att frågan inte har hunnit behandlas klart i riksdagens försvarsutskott.
"Avgörande skifte"
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hade också invändningar om hur långt försvarssamarbetet i EU bör gå.
- Jag har aldrig sett några slutsatser som går tillnärmelsevis så här långt på försvarssamarbetet. Det är ett avgörande skifte i militariseringen av EU-samarbetet, sade Sjöstedt.
- Pengar från EU:s budget ska gå direkt in i det militärindustriella komplexet i EU, sade han med hänvisning till fonden.
Fakta: Toppmötet i Bryssel
Här är agendan för halvårets sista EU-toppmöte i Bryssel:
- Torsdag kl 15: Mötet inleds med sedvanligt tal från EU-parlamentets talman. Första delen ägnas sedan åt försvars- och säkerhetsfrågor, inklusive kampen mot terror.
- Torsdag kväll: Arbetsmiddag på temat externa relationer där Tysklands förbundskansler och Frankrikes president informerar om läget i östra Ukraina och EU:s permanente rådsordförande rapporterar om sina möten med presidenterna i USA och Turkiet. Middagen avslutas med information från Storbritanniens premiärminister om brexit-läget.
- Torsdag kväll/natt: Ledarna för de 27 länder som blir kvar i EU har en egen sittning, utan Storbritannien, för att diskutera utträdesförhandlingarna och regler för hur EU-myndigheterna EBA och EMA ska flyttas från London.
- Fredag kl 10: Europeiska centralbankens chef går igenom det ekonomiska läget, varpå ledarna även diskuterar handel och avslutningsvis asyl- och migrationsfrågor.
Inför själva toppmötet håller statsminister Stefan Löfven dessutom separata möten med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, permanente rådsordföranden Donald Tusk och parlamentets talman Antonio Tajani.
Fakta: EU:s försvarsfond
EU-kommissionen vill avsätta motsvarande cirka 250 miljoner kronor redan under 2017 för gemensamma utvecklingsprojekt på försvarssidan. Fram mot årsskiftet väntas beslut om vilka projekt som hamnar först i kön.
Längre fram hoppas kommissionen kunna placera nästan 15 miljarder kronor årligen i försvarsfonden. För att få pengar behöver projekten vara samarbeten mellan minst tre företag eller instanser i flera medlemsländer. En del av budgeten ska dessutom vara öronmärkt för små och medelstora företag.