- Vi var överens om att vi behöver fokusera och leverera på det som har betydelse för människor i deras vardag – exempelvis jobben. Inte minst ungdomsarbetslösheten behöver knäckas. Ungdomar behöver få framtidstro, säger Löfven (S) till TT efter mötet utanför Berlin.
Vid middagsbordet hos Merkel fanns också Danmarks och Finlands statsministrar samt Nederländernas premiärminister. Måltiden var ett förmöte, ett av flera, som Merkel håller med totalt 15 kollegor i EU under fyra dagar. Syftet är att planera det informella toppmötet om EU:s framtid utan Storbritannien i Bratislava om tre veckor och Merkel är den EU-ledare som än så länge har sista ordet om dagordningen.
"Social trygghet"
Britternas EU-nej har sänt chockvågor runt om i unionen – och frågan är nu vad länderna vill inrikta sig på i framtiden för att undvika förlust av fler medlemmar.
- Jag har också från min sida framfört att vi måste få ett mycket starkare socialt Europa. Människor måste känna social trygghet i en tid när saker och ting förändras, säger Löfven.
Han har också sagt att han inte tror på att EU ska ta på sig fler stora uppgifter.
Däremot säger Löfven att han ser viss enighet om ett gemensamt ansvar för asylmottagningen, och ännu mer samsyn om att länderna som tagit emot många flyktingar från olika konflikter bör få ytterligare stöd från Bryssel. Det rör inte minst Turkiet, Jordanien och Libanon som tagit emot väldigt många flyktingar från kriget i Syrien.
- Vi behöver göra mer tillsammans på global nivå för att hjälpa människor som befinner sig i svåra situationer runt om i världen. Det jobbet ligger framför oss, men där finns stor enighet, säger Löfven.
"Olika vägar"
Han betonar att inga beslut eller uttalanden kom ut av mötet, och att det heller inte var meningen.
- Diskussionerna fortsätter nu.
TT: Men under ert möte – kom det fram några tydliga oenigheter?
- Ibland kan man ha olika vägar framåt, men jag tycker inte det.
Fakta: Brexit
I en folkomröstning den 23 juni i år röstade britterna för att lämna EU.
51,9 procent (17410742 väljare) röstade för att lämna EU. 48,1 procent (16141241 väljare) röstade för att stanna. Valdeltagandet var 72 procent.
Missnöje med EU-byråkratin och det egna etablissemanget, brittisk nationalism, splittring i de inhemska politiska partierna, att många medier argumenterade för ett utträde samt inte minst invandringen anses ha bidragit till utgången av folkomröstningen.
Efter folkomröstningen ska nu EU:s stats- och regeringschefer samlas i Slovakiens huvudstad Bratislava den 16 september. Där ska de bland annat diskutera möjliga reformer av EU samt utvecklingen i medlemsstaterna.
