Nordea väljer nu att bryta med den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca varifrån miljontals dokument läckts om brevlådeföretag i skatteparadis där kunder kunnat dölja stora belopp för sina respektive länders skattemyndigheter.
Casper von Koskull följde den försvarsväg som Nordea slagit in på - att banken praktiskt taget slutade med skatteuppläggen 2009.
Bankerna nekar med några få undantag till att ha bidragit till de avancerade skatteuppläggen.
Han påpekar dock att Carnegie inte medverkar till den här typen av skatteupplägg. Men viss skatterättslig hjälp kan kunderna förstås få.
SEB:s presschef Anna Helsén:
Skatteverket avser nu att granska uppgifterna.
Nordea är den svenska storbank som fastnat mest med fingrarna i syltburken, enligt den enorma omfattningen av dokument som journalistnätverket ICIJ kommit över. Och det är inte första gången. FI vill nu granska Nordea närmare i spåren av de allvarliga bristerna i hanteringen av åtgärder mot penningtvätt som myndigheten slog ner på i fjol.
Statsminister Stefan Löfven kritiserar Nordeas roll:
Eventuellt kommer FI att syna även andra banker.
Sverige har sedan några år tillbaka varken förmögenhets- eller arvsskatt. Men privatpersoner och företag kan ändå ha skattemässiga skäl att gömma pengar utomlands. Avkastningen på kapitalet är skattepliktigt.
Genom att etablera ett så kallat brevlådeföretag döljs ägarna till företaget/kapitalet. Det blir svårare att följa pengaströmmarna, vilket försvårar skattekontroll.
Att ha pengar utomlands är i sig förstås inte olagligt, det är först när pengarna ger avkastning i någon form som de ska deklareras.
Nya informationsregler är på gång, från 2017 för Luxemburgs del, och 2018 för Schweiz del. Då får skatteverket samma information därifrån som från en svensk bank.
Då kommer finansiell information, saldo och kontohavare att bli tillgängligt brett.
Källa: Skatteverket