Lågutbildade och yngre äter onyttigt bröd

Klasstillhörighet och ålder tycks i hög grad bestämma vilket bröd vi svenskar äter. Lågutbildade och yngre föredrar ljust, sött bröd. Högutbildade och äldre väljer oftare rågbröd.

ANNONS
|

Det framgår av en ny avhandling av forskaren Pernilla Sandvik vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

I undersökningen fick 398 personer mellan 18 och 80 år provsmaka olika sorters bröd. Ingen information om bröden lämnades ut före provsmakningen.

Resultat: Personerna mellan 18 och 44 föredrog i allmänhet ljust bröd med lågt tuggmotstånd, utan fullkorn och med mer sötma. Personerna i åldersgruppen 45–80 år tyckte bättre om fullkornsråg.

- Yngre är troligen mer inriktade på snabbmat, inklusive snabbmatsbröd, säger Pernilla Sandvik.

ANNONS

Klasstillhörigheten var också styrande för brödvalet, liksom vilket bröd personerna fått som barn. Lågutbildade föredrog det ljusa, mindre hälsosamma brödet.

- Lägre utbildning brukar vara kopplat till ett sämre kostmönster, och vad man vänjer sig vid som barn har säkert också betydelse, säger Sandvik.

Hon tror att en ökad rågbrödskonsumtion skulle ha en positiv effekt på folkhälsan. Rågbröd ger en jämnare blodsockernivå och en längre mättnad.

TT

Fakta: Bröd

Bröd är ett baslivsmedel i stora delar av världen. I vår del av världen har det till och med stått som symbol för all slags mat.

Bröd bakas av mjöl från olika sädesslag, i Sverige framför allt av korn, råg och vete. Kornbröd var vanligast i norr, medan rågbröd länge var vanligast i södra och mellersta delarna av landet. Vetebröd har i modern tid blivit den vanligaste brödtypen i landet.

Källa: NE

ANNONS