Avtalet, som undertecknades i Rwandas huvudstad Kigali, ses som en milstolpe i kampen mot klimatförändringarna. Enligt beräkningar skulle en utfasning av HFC kunna minska den globala temperaturökningen med 0,5 grader till 2100.
- Samtidigt är det här en oerhört viktig signal om att vi måste om möjligt gå ännu snabbare fram när det gäller utfasningen av de fossila energikällorna. Det här är en påminnelse om att den globala växthuseffekten orsakas inte bara av koldioxid, säger Johan Rockström, verksam vid Stockholms universitet.
- Alla de här andra växthusgaserna är så aggressiva. De utgör inte i sig själva den dominerande orsaken till den globala uppvärmningen, men adderar man upp dem tillsammans blir de en otroligt viktig del, fortsätter han.
Svåra förhandlingar
Protokollet delar upp världens länder i tre kategorier med olika tidsramar för att fasa ut användningen av vätefluorkolföreningar i gasform.
Rika länder, däribland USA och merparten av Europa, förbinder sig att minska användningen av gasen med 10 procent till 2019 och 85 procent till 2036. Utvecklingsländer fryser användningen på nuvarande nivå till 2024 eller 2028, för att därefter börja trappa ned.
- Jag är väldigt glad, det här har Sverige arbetat för i sju år och det har stundtals varit svåra förhandlingar. Men vi märker att efter Parismötet att vi har ett politiskt momentum globalt sett. Flera processer som tidigare varit tröga har efter Parisavtalet varit lättare att lösa ut och vi kommer till konkreta beslut, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till TT.
Klimatminister Isabella Lövin (MP) kallar avtalet "oerhört glädjande".
"HFC är en av de värsta klimatbovarna som riskerade att stå för en femtedel av alla utsläpp om inget gjordes. Nattens överenskommelse visar den politiska vilja som nu finns för att få ner utsläppen globalt", säger hon i en skriftlig kommentar.
Unikt avtal
Avtalet beskrivs som en fortsättning på det så kallade Montrealprotokollet från 1987 – det unika avtal där alla världens FN-länder skrev under på att begränsa användningen av freoner. Ämnena, som bland annat användes i kylskåp, hade nämligen visat sig bryta ner ozonlagret. HFC är däremot inte är ozonskadligt och kom att ersätta freonerna. Problemet är dock att HFC har mycket negativa effekter på den globala uppvärmningen.
För svensk del får dock det nya avtalet ingen direkt påverkan. Redan för två år sedan beslutade EU att minska användningen av HFC med nästan 80 procent till 2030.
- Inom svenskt näringsliv pågår redan utfasningen och det finns bra alternativ tillgängliga. Så svenska företag som gått före gynnas ju av att detta nu är en global inställning, säger Skog.
Fakta: HFC
HFC är flourerande växthusgaser, som ibland har kallats mjuka freoner. Utsläppen av dessa har ökat kraftigt under senare år, med cirka 8 procent per år.
HFC kom att ersätta freonerna när dessa började fasas ut. Freonerna hade visat sig skapa hål i ozonlagret, vilket fungerar som ett skyddande lager mot solens UV-strålning. UV-ljus ökar risken att drabbas av bland annat hudcancer och grå starr.
HFC skadar inte ozonlagret men är istället en stor bov när det gäller den globala uppvärmningen – mycket värre än koldioxid.
Källa: Svenska regeringen, AFP; Nationalencyklopedin
