Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180613-blodgivning-696321_se.gp_1.jpg
Sommaren är generellt en utmaning för blodcentralerna: befintliga blodgivare tar semester samtidigt som behovet av blod ökar. Arkivbild.

Läget allvarligt – allt färre ger blod

Sedan 2010 har en av sju blodgivare försvunnit. Nu varnar blodcentraler att trenden måste vända.

Varje år tar ungefär 100 000 personer emot blod. När Özge Özen Zink insjuknade i cancer, blev blodmottagandet livsavgörande.

Precis hemkommen från sin smekmånad började hon känna sig trött, hon fick svårt att andas och svettades mycket.

- Det visade sig att jag hade en stor tumör, bred som en golfboll, lymfer var svullna i bål och bröstkorg – jag var dödssjuk och läkaren gav mig en 50 procents chans att överleva, säger hon.

Därefter väntade en kamp mot cancern med cellgifter och sju blodtransplantationer.

- Jag kände mig som en liten flicka. Allt var en dimma. Jag minns att kroppen värkte och att jag knappt kunde gå. Jag hade ingen ork och ingen syreupptagningsförmåga då mina röda blodkroppar var för få.

- Då var det dags för röda påsen, blodtransfusionen och neurogen, en spruta för att kicka igång mina vita blodkroppar. Utan blod hade jag inte överlevt, säger hon.

Antalet blodgivare sjunker

Trots att det finns hundratals historier som liknar Özge Özen Zinks, där blod räddat livet på människor, visar statistik från blodverksamheten i Sverige att antalet blodgivare sjunkit konsekvent sedan 2010.

- Just nu råder akut brist på blod i flera landsting, säger Malin Joelsson, ordförande i Geblod Kommunikation.

Hon säger att det finns flera anledningar till att trenden pekar nedåt: vi reser längre, tatuerar oss mer och byter oftare sexpartners.

- Alla de här sakerna gör att blodgivare måste ta tillfälliga uppehåll i sin blodgivning. Även tiden är en stor konkurrent, vi ser att intresset och viljan finns men den stressiga vardagen kommer emellan, säger Malin Joelsson.

"Självklart"

Men en som alltid tar sig tid att ge blod, är 72-åriga Monia Sturén. Hon började som blodgivare redan 1967, och har därefter satt sig i blodgivarstolen över 300 gånger.

- Det har alltid varit naturligt för mig. Man får ett återskapande av sitt eget blod, en jättefin kontroll på sina värden och så gör man en fin insats, säger Monia Sturén som ger tipset att "det inte behöver vara så märkvärdigt".

- Du inte behöver känna att du behöver bete dig på något speciellt sätt. Du gör en stor insats med väldigt små medel, helt enkelt.

Özge Özen Zink, som i dag är helt frisk, håller med:

- Varför skulle man inte ge blod? Jag ser det som en gratis, ovärderlig investering med livet som avkastning. Alla kan vara hjältar.

Fakta: Blodgivning

TT

Att ge blod tar 5–10 minuter och hela besöket tar 20–30 minuter. Män kan ge fyra gånger per år och kvinnor tre gånger. Könsfördelningen är jämn mellan män och kvinnor (53% respektive 47%).

I Sverige finns 92 blodcentraler och 16 mobila blodgivningsenheter (blodbussar, minibussar, trailers).

För att kunna bli blodgivare måste man ha fyllt 18 år och väga mer än 50 kilo. Blod är en färskvara som håller i sex veckor.

Källa: Blodcentralen

Fakta: Antal som gav blod

TT

2010: 247 481

2011: 238 795

2012: 229 182

2013: 224 569

2014: 222 967

2015: 219 322

2016: 213 786

2017: 213 376

Källa: Blodcentralen

Mest läst