I nära två månader innan Uppdrag granskning i dag publicerade sitt program om mediernas hantering av anklagelserna mot Aftonbladets dåvarande ledarskribent Fredrik Virtanen under #Metoo-hösten har kritiken varit hård.
I arbetet med reportaget har Uppdrag granskning kontaktat flera kvinnor som riktat anklagelser mot Fredrik Virtanen, och redaktionens syfte med programmet har ifrågasatts av flera profiler med starkt engagemang för #Metoo-rörelsen. Mediaprofilen Cissi Wallin, som anklagat Fredrik Virtanen för våldtäkt, är en av de som kommenterat Uppdrag gransknings arbete med programmet. I slutet av mars skrev hon på Facebook: "Jag tycker det är förkastligt. Hur kan ens fokus ligga på att försöka grotta i "har metoo gått för långt", med häxbränningsretorik som tyngd? Hur kan fokus inte ligga mer, betydligt mer på övergrepp och tystnadskultur kring dessa - som tillåtits gå för långt i ungefär hur många år som helst?"
Mia Skäringer, som avböjt att vara med i Uppdrag gransknings program, skrev på Instagram: "Jag befarar ( jag vet inte än, har inte sett programmet) att detta blir en loska i ansiktet på de som aldrig ens orkat berätta sin historia, som aldrig blivit trodda. Vars liv blivit förstörda. Som kanske fått lite luft under vingarna nu i meetoo vågen. Som kanske fått någon form av upprättelse."
Personliga påhopp
Samtidigt har de journalister som arbetat med programmet vittnat om att de fått ta emot hat, hårda ord och personliga påhopp.
När GP når Lina Makboul hänvisar hon till sin kollega, producenten Henrik Bergsten.
– Det är kommentarer, mejl, telefonsamtal och privata meddelanden på Messenger som trillar in med jämna mellanrum med grova påhopp helt enkelt, säger han.
Han säger att det framför allt är reportern Lina Makboul som drabbats av hatet.
– Det är ofattbart tycker jag, hur folk som säger sig stå för något gott kan välja att hoppa på en person på det sättet som man har gjort.
Anklagelser från flera kvinnor
När Cissi Wallin i höstas namngav Fredrik Virtanen som den man som våldtagit henne 2006 blev det den utlösande faktorn för fler anklagelser. Flera kvinnor har därefter anklagat Virtanen för sexuella trakasserier. Fredrik Virtanen fick senare sparken från Aftonbladets ledarsida, och i december 2017 slutade han på Aftonbladet.
I programmet går Uppdrag granskning igenom vad som legat till grund för de medier som publicerat Fredrik Virtanens namn och bild i samband med de anklagelser om våldtäkt och sexuella trakasserier som riktats mot honom.
– Det som hände i oktober 2017 förändrade pressetiken i Sverige. Svenska medier är vanligtvis restriktiva med att publicera namn och bild, men då flyttades gränsen för vad man tyckte sig behöva vara säker på innan man valde att gå ut med ensidiga anklagelser, där ord står mot ord och i vissa fall också är utredda av polisen som kommit fram till att brott ej kan styrkas efter en ordentlig utredning. Att man då ändå valde att gå så långt, att namnge och bildpublicera sådana grova anklagelser mot en person, det tyckte vi var intressant att djupdyka i, säger Henrik Bergsten.
Skiljer sig hatet den här gången mot andra program som ni har gjort?
– Jag och Lina Makboul har gjort många reportage tillsammans i nästan tio års tid. Den här typen av reaktioner på förhand med anklagelser av olika slag, det har jag aldrig varit med om, så det var något helt nytt.
Efter att programmet sänts har Uppdrag granskning fått ta emot mycket kritik på sin Facebooksida och flera kvinnor reagerat med upprördhet på sociala medier. En av dem är programledaren Alexandra Pascalidou.
”Varför tror du att så många olika kvinnor anklagat just dig?” #ug
— Alexandra Pascalidou (@pascalidou) 30 maj 2018
GP har sökt Cissi Wallin, som inte vill ställa upp på en intervju men säger att hon kommer att publicera ett skriftligt uttalande på sociala medier under kvällen.
