Under senare år har intresset för Kravmärkta julskinkor ökat. Men de är inte alltid så lätta att hitta. För den som tycker att djurens väl är viktigare än själva frågan om konserveringsmedel finns däremot fler skinkor att välja mellan. Av de 400 ton julskinka som svenska Kravgårdar i år producerar får bara tio ton Kravmärkas när de hamnar i butikernas kyldiskar.
Resten märks i stället som ekologisk. För att se om köttet ändå kommer från en gård där grisar går ute och betar i det fria gäller det att noga läsa innehållsförteckningen.
"Kravcertifierad råvara"
- Där ska det finnas en hänvisning till "Kravcertifierad råvara". Jag tycker synd om konsumenterna, säger Mats Schörling, bonde som säljer Kravmärkt griskött.
Bakgrunden är att charkuterister vill fortsätta behandla julskinka med konserveringsmedlet nitrit. Det är också något som Livsmedelsverket förespråkar.
Men organisationen Krav är kritisk och ifrågasätter användandet av nitrit.
Ökad cancerrisk
- Det finns metastudier som visar att nitrit kan ha en negativ effekt på hälsan och exempelvis öka risken för cancer, säger Kristin Karlsson, presschef för Krav.
Bland Kravbönderna väcker kravet om nitritfri skinka frustration. De upplever att märkningen som skulle stödja bättre djurhållning slår tillbaka mot dem som skulle gynnas. Deras grisar måste kunna vistas utomhus året runt och då i en riktig beteshage. Det är ett krav som inte ställs på andra ekologiska grisar.
Mats Schörling skulle gärna se något slags undantag till dess att charkuteristerna är beredda att överge nitritet.
- Hur ska vi kunna marknadsföra och ta betalt för våra Kravgrisar när vi inte får Kravmärka några charkprodukter över huvud taget för att det är nitrit i dem? säger han.
Kravmärkt dyrare
Prismässigt hamnar ekologisk skinka betydligt under Kravmärkt skinka. Så länge Livsmedelsverket förordar nitrit och charkföretagen följer efter, kommer Kravmärkt skinka att vara en liten nischprodukt, tror Lars Höök vid Jord på trynet, som organiserar bönder med Kravgrisar.
- Kravmärkning ger ju ett stort mervärde och är också en dyrare produkt. Eftersom bonden behöver satsa på större utrymmen och möjlighet för grisarna att gå ute fritt. Men risken i förlängningen är naturligtvis att om man inte får ut mervärdet på marknaden så kan det slå tillbaka mot bönderna. Men vi är inte där ännu, säger han.
Fakta: Ekologiska julskinkor och nitrit
2016 har Kravbönder producerat 400 ton julskinka. Av dessa kommer 10 ton att säljas med Kravmärke.
2010 fanns det ungefär 4 ton Kravmärkta julskinkor till försäljning.
98 procent av all julskinka behandlas med nitrit.
Nitrit finns naturligt i viss mat men i låga doser. När den reagerar med andra ämnen i magsäcken bildas nitrosaminer som kan vara skadliga för kroppen. Inga studier på människor har kunnat fastställa att nitrosaminer som bildas i maten är cancerframkallande.
I genomsnitt blir 66 procent av grisen charkprodukter.
Skinka från Kravgårdar som inte behandlas med nitrit får Kravmärkning. Skinka från Kravgårdar som behandlas med nitrit märks som "ekologisk" vara och i innehållsförteckningen står att köttet är Kravcertifierad råvara eller liknande.
Källor: Krav, Jord på trynet, Livsmedelsverket