Studien, som publiceras i Royal Society Open Science, bygger på en analys av 3521 fåglar tillhörande 251 arter som hittats trafikdöda mellan 1960 och 2015 vid Christiansfeld i Danmark.
Alla fåglarna har undersökts noggrant och deras inre organ, inklusive hjärnan, har mätts och vägts.
Forskarna konstaterar att den relativa hjärnstorleken, det vill säga hjärnvolymen i förhållande till kroppsstorleken, har stor betydelse för vilka fåglar som blir trafikoffer.
Smarta kråkor
Arter med små hjärnor, exempelvis duvor, blir påfallande ofta överkörda, medan exempelvis kråkfåglar – korpar, kråkor, kajor, skator – sällan dör i trafiken.
Visserligen kan kråkfåglar ofta röra sig längs vägarna, inte minst för att kalasa på trafikdödade djur, men när bilarna kommer flyttar de på sig.
Enligt studiens ledare, den danske evolutionsbiologen Anders Pape Møller, är det osäkert om det är korrekt att kalla kråkfåglarna "smartare", men de uppvisar definitivt beteenden som ökar deras överlevnadschanser.
Miljontals döda
Frågan är om trafiken är en så viktig dödsfaktor att den påverkat fåglarnas evolution. Har fåglar som undviker bilar blivit vanligare genom det naturliga urvalets försorg?
Forskarna tror inte det. Enligt beräkningar dödas årligen 57 miljoner fåglar i trafiken enbart i Europa. I USA uppges dödssiffran ligga på cirka 200 miljoner fåglar årligen. Det innebär kanske att uppemot en halv miljard fåglar blir överkörda globalt varje år.
Det låter som en väldigt hög siffra, men utgör bara en bråkdel av antalet fåglar på jorden. Beräkningar visar att det finns cirka 300 miljarder fåglar i världen, vilket innebär att dödligheten i trafiken är cirka 0,16 procent – troligen en alltför låg siffra för att kunna ha någon effekt på en evolutionär nivå.
Fakta: Fåglars hjärnor
Fåglar har ofta uppfattats som mindre intelligenta än däggdjur. En orsak är att man länge trodde att fåglarnas storhjärna bestod av primitiva nervknutar som bara kontrollerade instinktiva beteenden.
Men nya studier har visat att knutarna är fåglarnas motsvarighet till vår egen neocortex, det vill säga den del av hjärnan som styr avancerade beteenden.
Det bör också påpekas att kråkfåglar, relativt sett, har lika stora hjärnor som människoapor. Dessutom har kråkfåglar dubbelt så många hjärnceller per kubikcentimeter hjärnsubstans som primater. Detta är möjligt tack vare att fåglarnas hjärnceller är mindre och mer tätt sammanpackade.
Källor: PNAS, Nature