Granskningen visar att över 120 kommuner och kommunala bolag under 2012–2016 betalade sammanlagt 15 miljoner kronor för inköp av 90 ton issmältningsmedel. Medel som i praktiken är vägsalt med lite extra, betydelselösa ingredienser.
En av storköparna är värmländska Kil, som köpt nästan 6,5 ton issmältningsmedel för över en miljon kronor.
- Det är åt helsike att den köptes in den här. Det hade varit billigare att köpa gourmetsalt från Konsum, säger Kils kommunchef Jan-Olov Ragnarsson till UG.
Det aktuella medlet, som kostade 165 kronor kilot, köptes från ett företag som finns med på branschorganisationen Svensk Handels varningslista över företag med oseriösa försäljningsmetoder.
En analys visar att medlet till 96 procent är helt vanligt vägsalt, som kommunerna i vanliga fall kan köpa för någon krona per kilo. Den som hämtar saltet själv kan få det för 80 öre kilot.
Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) finns det inget i medlet som motiverar den enorma prisskillnaden.
- Om det kostar 165 kronor kilot så är det definitivt en bluff, säger Björn Kalman, forskningschef vid VTI, till UG.
Företrädare för företaget, som har gått i konkurs, har inte velat ge någon kommentar.
Fakta: Så kontrollerade UG det dyra medlet
Över 120 kommuner köpte för sammanlagt 15 miljoner kronor ett issmältningsmedel för 165 kronor kilot.
Uppdrag granskning beställde en analys av medlet av Sveriges forskningsinstitut (RISE). Den visar att det till 96 procent består av vanligt vägsalt, som i vanliga fall kostar runt en krona kilot för kommunerna att köpa.
UG bad sedan Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att jämföra issmältningsmedlet med vanligt vägsalt för att se om prisskillnaden går att motivera.
Enligt VTI är skillnaderna små. Om något är vanligt vägsalt lite effektivare.
Källa: Uppdrag granskning