Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vilket land man är född i är inte lika viktigt som man trott för om kvinnor deltar i cellprovtagning eller ej. Bild: Sahlgrenska akademin

Klass viktigare än etnicitet för cellprovtagning

Inkomst och utbildningsnivå är mer avgörande för om kvinnor deltar i cellprovtagningar som erbjuds för att förebygga livmoderhalscancer. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin. Men allra viktigast är var i Sverige man bor.

Forskning har länge visat att kvinnor som har invandrarbakgrund eller är födda i andra länder inte deltar i cellprovtagningen i lika stor utsträckning som svenskfödda. Den nya studien visar dock att skillnaderna för kvinnor med samma utbildningsnivå är obefintliga.

– När vi tidigare har uppfattat att kvinnor från andra kulturer kanske haft svårt att förstå det här med förebyggande insatser, eller inte förstått språket, så visar det här att det inte är det avgörande. Klass har större betydelse än etnicitet, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien.

Störst skillnad var man bor

Studien visar att ju högre inkomst och utbildningsnivå hushållet har, desto mer deltar man i cellprovtagningen. Detta oavsett om man är född i Sverige eller inte.

Den största skillnaden syns dock när forskarna delar upp kvinnorna efter var i Sverige de bor. Det är landstingen som organiserar cellprovtagningarna, och allra bäst lyckas Dalarna och Kalmar län med att få kvinnor att ta cellprover. I botten hittar vi Uppsala, Kronoberg, Skåne och Stockholm. Västra Götalandsregionen ligger visserligen inte i topp, men ändå bra till enligt studien.

– Den enda slutsatsen vi kan dra är att det är stora skillnader i hur man arbetar med det här. Men det är ett positivt budskap: det går att göra något åt ett lågt deltagande. Man kan lära av de som ligger bättre till, säger Björn Strander.

Nya rekommendationer

Det finns en ny nationell rekommendation att landstingen ska införa samma åtgärder som de landsting som har lyckats. Det handlar om att kvinnor som uteblivit från en provtagning ska få en ny kallelse redan året därpå, samt att det ska vara lätt att boka om sin tid på en annan mottagning. I Västra Götaland har detta redan införts.

Sedan 1960-talet har kvinnor i Sverige erbjudits regelbunden screening i syfte att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Var tredje år tills kvinnorna fyllt 50 skickas en kallelse ut. Därefter kallas man var femte år upp till 60 års ålder.

Metoden har varit framgångsrik.

– Kvinnor som deltar har ett väldigt starkt skydd mot att utveckla livmoderhalscancer. Har man deltagit är risken att dö i sjukdomen minimal, säger Björn Strander.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.