Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En tonårig pojke blir undersökt av läkare. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kampen mot övervikt sker ofta i ensamhet

Åtta av tio personer med svår fetma kämpar med att gå ner i vikt. Kampen är ofta en ensam och lång resa. Det visar en studie vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, som följt över 2 000 personer med övervikt i mer än tio år.

- Vården måste ta den här gruppen på allvar, säger Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska Akademin till TT.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

De flesta personer som har svår fetma kämpar med att gå ner i vikt. Några kan erbjudas magsäckskirurgi, men det är inte möjligt för alla. För den grupp som inte kan opereras är ofta livet en kamp att gå ner i vikt.

- Det är så många som kämpar i sin ensamhet. Min studie motsäger tanken att den här gruppen inte försöker minska i vikt, säger Ingrid Larsson.

Berättar själva

Hon har studerat drygt 2 000 personer med svår fetma ur den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects). Ingrid Larsson har fokuserat på kontrollgruppen som inte velat bli opererade för att minska i vikt. Resultatet av hennes studie publiceras nu i tidskriften Obesity.

Deltagarna i studien berättar själva om de metoder de använt för att försöka gå ner i vikt eller hålla vikten. Det handlar om kommersiella viktminskningsprogram, antifetmaläkemedel, lågenergipulver, motion, stöd från hälso- och sjukvård och viktminskning på egen hand.

- I studien lyfter jag fram det psykologiska dilemmat. Försöker man hela tiden minska eller kontrollera vikten så upptar det en stor del av vardagen, säger Ingrid Larsson.

Energiintag över tid

Ingen av metoderna var bättre eller sämre än den andra. De som hade gått ner tio procent eller mer i vikt över tio års tid hade använt samma metoder som de som ökat lika mycket. Det som är avgörande för att lyckas är i stället förmågan att behålla ett lägre energiintag över tid.

- Nu har vi för första gången data på hur människor kämpar. Det borde bli en väckarklocka för vården. Nu får man erbjuda kunskapsbaserade metoder, säger Ingrid Larsson.

Hon konstaterar att kirurgi inte passar alla, och säger att hälso- och sjukvården bör ta ansvar och erbjuda alternativa behandlingsmetoder.

- Vården skulle tjäna så mycket på det. Den här gruppen har ofta också högt blodtryck, diabetes, psykiatriska sjukdomar, höga blodfetter,hjärt- och kärlsjukdomar. Påverkar man deras vikt påverkar man deras allmänhälsa, säger Ingrid Larsson.

Minska kaloriintaget

Hon menar att nyckeln är disciplin. Det handlar om att kunna begränsa sitt kaloriintag.

- Det är helt nödvändigt. Utan det blir det ingen viktminskning. Men hur den enskilda personen gör det spelar ingen roll.