Precis som på jorden sugs strömmar av partiklar in vid de magnetiska polerna på Jupiter. Partiklarna krockar med gaspartiklar, varpå energi frigörs i form av ljus.
Men till skillnad från jorden är de auror som uppstår på Jupiter betydligt större, större än jorden själv. Ljuset innehåller också hundratals gånger mer energi och de klingar aldrig av, som de gör på jorden.
"Dessa auror är mycket dramatiska och är bland de mest aktiva jag sett", säger Jonathan Nichols vid University of Leicester i en kommentar.
Tillsammans med kollegor och med hjälp av rymdteleskopet Hubble ska nu Nichols ta reda på mer om dessa ljusfenomen, genom att låta Hubble ta dagliga bilder av planetens nordpol.
Med hjälp av bilderna hoppas forskarna kunna skapa filmsekvenser som visar hur auran förändrar sig över tid. Forskarna vill bland annat veta om och i så fall hur solen och andra objekt påverkar de bakomliggande partikelströmmarna.
Ett sådant objekt är Io, Jupiters tredje största måne, som har över 400 vulkaner.
Eftersom Jupiters magnetfält är så starka, tror forskarna att de partiklar som dessa vulkaner spyr ut också fångas upp och påverkar Jupiters auror.
Jupiters auror upptäcktes för första gången 1979 av Voyager 1, även om det var först senare som man insåg att de syns bäst i ultraviolett ljus. Sedan dess har forskarna studerat dem ett flertal gånger, om än inte lika utförligt som nu.
Fakta: Jupiter
Jupiter är solsystemets största planet och den femte, från solen räknat, och dess massa är 2,5 gånger så stor som alla de andra planeternas sammanlagda massa.
Jupiter är en så kallad gasjätte och huruvida den har en fast massa eller inte helt klarlagt.
Trots sin storlek har Jupiter den snabbaste rotationstiden av dem alla. Ett Jupiterdygn är knappt tio timmar långt.
