Det är under ett seminarium i Almedalen om populism som kommunstyrelsens ordförande i Göteborg berättar att hon inte längre klarar av det korta och konfrontativa formatet.
– Förlåt mig Gud, Stefan Löfven och alla människor, men jag tittar inte längre på partiledardebatter, för det blir så dumt. Och då är jag ändå en politisk nörd.
Hon säger att det är någonting "fundamentalt fel" med ett upplägg som bara tillåter korta inövade repliker.
– Hur fasen ska någon hinna säga någonting vettigt på den tiden?
Inte heller Johnny Magnusson (M), regionråd i Västra Götalandsregionen, tycker att debatterna är särskilt bra.
– Jag lyssnar, men jag gör någonting annat under tiden. Stryker eller så.
Ökad populism
I kölvattnet efter Brexit och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har den ökade populismen och vad som orsakat den ett vanligt diskussionsämne. Det märks inte minst i Almedalen där flera seminarier behandlar temat.
Anette Novak, som lett regeringens utredning om en framtida mediepolitik, konstaterar att man trots allt måste vara lite försiktig med att slå fast att populismen vinner mark: till viss del är det en bild som krafter som jobbar för att destabilisera demokratin vill sprida. Undersökningar visar att etablerade medier och myndigheter fortfarande har ett stort förtroende hos allmänheten.
Å andra sidan finns det saker som talar för att en fördjupande diskussion inte längre får plats i det offentliga samtalet. Anette Novak berättar som exempel att talartiden i ett tv-inslag i snitt var 33 sekunder 1980. 30 år senare var den nere i 12 sekunder.
– Det är klart att formatet driver fram politiker som skriver 140 tecken och avslutar med "Good!" eller "Bad!" säger hon.
"Vi är för ängsliga"
Ann-Sofie Hermansson tror att pendeln håller på att slå tillbaka. Att folk längtar efter politiker som vågar möta människor i ögonhöjd och som står för det de vill genomföra.
– Nu är vi för ängsliga. Vi mäter opinionen för att försöka ta reda på vad folk vill. Vi måste sluta med det – och bilda opinion i stället.
Johnny Magnusson säger att medierna många gånger hjälper till att underblåsa populismen – att det ligger en gedigen utredning bakom till exempel en nedläggning av en vårdcentral bryr sig ingen om. Ingen läser den. Istället lyfter man fram de som drabbas negativt.
Hur tror du att det kommer att se ut i valrörelsen?
– Det är svårt att veta på förhand vad det kommer att handla om. Valår har sin egen logik.
Men han vill bort från det bollandet av siffror som han upplever att det ofta blir i dag.
– Vi måste prata om idéer i stället. Det är det här bollandet med siffror som gör valdebatter så tråkiga. Att någon vill satsa 80 miljoner på någonting – vad betyder det? Det ger ingenting.
Ann-Sofie Hermansson håller med om att politiker måste prata mer om idéer och vad de själva vill göra, och i mindre grad söka fel hos de politiska motståndarna.
– Det är klart att det är viktigt med kontraster, men först och främst måste vi stå för någonting.
