Om man studerar vilka partier som väljarna tycker näst bäst om får man en bild av partiernas outnyttjade potential – en faktor som annars missas i vanliga opinionsmätningar.

– På det här viset kan vi få fler dimensioner i opinionsmätningarna och en djupare bild av väljarkåren. Om våra opinionsinstitut också ställde den här frågan kunde vi göra den här typen av mätningar varje månad, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Hösten 2011 uppgav 21 procent att de tyckte näst bäst om Miljöpartiet, tätt följt av Folkpartiet på 18 procent. Under de senaste sex decennierna har Folkpartiet varit det vanligaste andrahandsvalet hos svenska väljare.

I endast ett av fyra fall ligger väljarnas första- och andrahandsval i olika politiska block.

Adderar man ett partis outnyttjade potential med deras befintliga stöd får man en bild av hur stort partiet skulle kunna bli i en ideal situation. Lägst maximala möjliga stöd har Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Endast 6 respektive 4 procent har i undersökningen angett dem som näst bästa parti. Möjligheten för de partierna att växa ytterligare är alltså starkt begränsad.

– De befinner sig i en liten korridor mellan 4 och 8-9 procent. Det blir svårt för dem att ragga nya väljargrupper, utan de måste i första hand anstränga sig för att behålla de väljare de redan har, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Att mäta andrahandsfavoriter kan ge en fingervisning om hur det politiska landskapet kommer att utvecklas.

Sextio procent av de som bytte parti mellan 2006 och 2010 års val bytte till just det parti de uppgett som näst bästa parti i besöksintervjuer fyra år tidigare.

– Vi tror att det här sättet att mäta väljarnas preferenser kan vara en kristallkula för framtiden, säger Henrik Ekengren Oscarsson.