- Han har funnits med hela tiden, men kanske inte som förstaval. Jag har haft Wallström och Nuder som de två främsta namnen som kan ena partiet. Men som tredje och fjärde namn har jag haft Löfven och Pagrotsky. Just nu uppfattar jag det som sannolikt. Det har inte funnits så många att välja mellan är min bedömning.

Löfvens starka sidor är enligt Bjereld att han anses stå utanför, eller ovanför, de strider som varit den senaste tiden. Han har ett gott anseende och har få politiska fiender.

- På minussidan finns att han är oprövad i debatter. Han sitter inte i riksdagen och har ingen ministererfarenhet.

Troligen inte permanent

Men Bjereld tror inte att Löfven tillsätts som en fastslagen permanent lösning.

- Jag tror att man vill hålla alla dörrar öppna för att se hur han fungerar i den här rollen. Får han en enorm start och lyckas vända trenden så kommer många i partiet tycka att man ska nyttja den kraft man har och jobba aktivt för att han blir vald på kongressen.

Men Bjereld tror att man garderar sig för att Socialdemokraterna kan stå och stampa på samma opinionsfläck som i dag, när kongressen 2013 närmar sig.

- Då vill man nog ha en dörr öppen för en process där man kan spåra en annan person som är mer lämpad och då arrangerar det hela så man inte chikanerar Löfven.

Många partidistrikt har förordat en snabb process för att man snabbt vill se en partiledare som kan ta debatterna med den sittande regeringen.

Är Löfven rätt person för det?

- Han har ju i fackliga sammanhang varit en god debattör och som förhandlare lär man sig ju om ett och annat. Men jag tycker det funnits för stor hast, en oro för att inte socialdemokratin får en partiledare här och nu, som om landet skulle gå under.

- Jag tror man biter sig i tummen om man slår fast här och nu att Löfven ska leda partiet i valrörelsen 2014, då kör man över kongressen 2013.