Statstjänstemannaförbundets ordförande Annette Carnhede skriver i ett pressmeddelande:

"Statsbudgeten visar regeringens rätta ambition: minskade anslag rakt igenom. Det är en kall hand som sträcks ut både till arbetslösa och till anställda vid Arbetsförmedlingen."

I linje med valmanifestet

Det är inte mycket som sticker ut i den budget som regeringen lägger fram, enligt Olle Holmgren, ekonom på SEB.

– Det är väldigt mycket i linje med vad man signalerade i valrörelsen och i valmanifestet. En ökning med utgifterna med lite drygt 10 miljarder (kronor) och de stora reformerna ser ut att vara pengar till kommunerna och skattesänkningen för pensionärer, säger han.

"Inom felmarginalen"

Bland SEB:s ekonomer räknar man med att Sveriges tillväxt 2011 blir lite lägre än de 3,7 procent som regeringen räknar med.

– Regeringen är kanske lite åt det optimistiska hållet, men inom felmarginalen, säger han.

– De är kanske lite för optimistiska längre fram, med tanke på den oro för internationell tillväxt som finns, tillägger han.

Mats Dillén, generaldirektör på statliga Konjunkturinstitutet (KI), anser att regeringens finanspolitik skulle vara "bättre tajmad" med större utgifter under början av mandatperioden.

– I vår septemberprognos lade vi in ofinansierad finanspolitik motsvarande 25 miljarder. Här ligger det väl ungefär på 12–13 miljarder. Det är ingen jättestor skillnad, men på marginalen är det bättre att stimulera ekonomin nu än senare, säger Dillén.

TT: Sverige är fortfarande i lågkonjunktur, säger Anders Borg?

– Där har vi samma uppfattning som Borg. Det finns gott om lediga resurser i ekonomin. Och det är just därför som vi tycker att det, trots att vi har höga tillväxttal, fortfarande finns skäl att stimulera ekonomin.

– Längre fram i tiden, då krymper de här lediga resurserna, och då är det lite vanskligare att bedriva en expansiv politik, för då kan du i värsta fall spä på efterfrågan för mycket. Och i värsta fall neutraliseras sådana åtgärder då av penningpolitiken som blir mer åtstramande.

"Arbetslöshetssiffrorna ser för negativa ut"

Nordeas ekonomer noterar att regeringen har skrivit upp BNP-prognosen för 2010, vilket ligger i linje med tillgänglig statistik. Samtidigt varnar Nordea för att regeringens prognos för 2011–2012 kan vara lite för positiv.

Och mot bakgrund av den starka tillväxt regeringen ser framför sig tycker Nordea att arbetslöshetssiffrorna och prognosen för statligt lånebehov och finansiellt sparande ser för negativa ut.

"Få överraskningar"

KI-chefen Mats Dillén konstaterar också att regeringen skriver upp 2010 års tillväxt ganska mycket.

– De låg högt redan tidigare, de låg på 4,5 procent och nu ligger de på 4,8.

Den optimistiska BNP-prognosen har dock visst stöd av den senaste tidens starka makroekonomiska statistik, enligt Dillén.

– Vår prognos från början av september är på 4,3 procent, men man kan inte utesluta att vi kommer närmare 5 procent. Så 4,8 procent är högt, men inte orimligt.

Sammanfattningsvis innehåller budgeten få överraskningar, enligt Dillén.

– I alla fall det som kostar pengar ligger väl i linje med vad vi har sett i valmanifestet.

"Behov av mer finanspolitiska stimulanser"

Swedbanks ekonomer tror att den överdrivna optimism som präglar budgetprognoserna leder till en för stram hållning i budgeten för 2011.

"Omvärldsutvecklingen förväntas mattas av under nästa år och vi ser hushållens och företagens konsumtions- och investeringsvilja under 2011 bli lägre jämfört med regeringens prognos. Därmed är också risken för en högre arbetslöshet större", skriver Swedbanks ekonomer i en kommentar.

Bankens ekonomer ser därmed behov av mer finanspolitiska stimulanser under 2011 än vad regeringen föreslår i sin budget.

Swedbanks ekonomer ser även gärna att regeringen inte bara stimulerar utbudssidan av ekonomin.

"För att förebygga att arbetslösheten stiger och fastnar på en hög nivå behövs också på kort sikt ett större inslag av efterfrågestimulanser. Vi bedömer att detta inte skulle hota de finanspolitiska målen", skriver banken.

"Ökade klassklyftor"

IF Metall varnar för ökade klassklyftor efter regeringens budgetproposition.

"IF Metalls 48 000 arbetslösa medlemmar, 18 procent av medlemmarna får fortsatt halverad inkomst vid arbetslöshet. Direktörerna och andra högavlönade kan se fram emot ytterligare stora skattesänkningar. Mer till dem som redan har fortsätter att prägla regeringens budget", skriver IF Metalls ordförande Stefan Löfven i en kommentar.

Han efterlyser betydligt fler insatser för arbetsmarknadsutbildning, så att de arbetslösa får kompetens för de jobb som finns.

"Men man ska banne mig också under en arbetslöshetsperiod kunna behålla sin bostad, kunna få lån och teckna ett telefonabonnemang", skriver han.

Framgångsrik stabiliseringspolitik

Fackförbundet Saco berömmer regeringens stabiliseringspolitik men efterlyser en reformagenda. "Regeringen har bedrivit en på det stora hela taget framgångsrik stabiliseringspolitik, som fått välförtjänt uppmärksamhet långt utanför Sverige", skriver förbundets ordförande, Anna Ekström, i ett pressmeddelande.

Hon fortsätter " Men det räcker inte med stabiliseringspolitik för att växa. Under det kommande halvåret hoppas vi på tydliga signaler om de strukturreformer som den svenska ekonomin behöver."

Svensk näringsliv saknar visioner

I företagen skapas välståndet – och tack vare de svenska företagen och deras medarbetare kan regeringen presentera en internationellt stark budget, anser Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström. I ett pressmeddelande skriver han:

"Jämfört med motsvarande dokument i andra länder är dagens budget rent av imponerande. Dock saknas visioner och strukturpolitik. Särskilt olyckligt är det att regeringen, trots att man nu har en hel mandatperiod framför sig, inte bättre utnyttjar det förnyade förtroende man just fått till att spänna bågen högre och föreslå djärvare strukturreformer."

Viktigt stärka hyresrättens ställning

Fastighetsägarna är positiva till att regeringen lyft bostadspolitiken genom att samla ansvaret för den hos statsrådet Attefall.

"Men viktigt är också ambitionerna att stärka hyresrättens ställning", skriver Fastighetsägarna Sveriges vd Reinhold Lennebo.

"Vi ser främst fram emot konkreta förslag kring en låg moms på hyra som skulle öka såväl byggandet som intresset att förvalta hyresrätter", skriver han och hoppas på en framtida bra dialog kring byggandet.

I en skriftlig kommentar konstaterar Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman att regeringen skriver att hyresrätten ska stärkas.

"Samtidigt blir ägarperspektivet allt mer dominerande i regeringens retorik", skriver hon.

Att regeringen betonar vikten av hyresrätten som boendeform och pekar på vikten av boendeinflytande välkomnas av föreningen.

"Däremot finns det ingenting om ombyggnad och renovering av miljonprogramsområdena", säger Engman.

Utanförskapet måste tas på allvar

TCO:s ordförande Sture Nordh menar att regeringen Reinfeldt gör samma misstag som regeringen Persson när det gäller arbetslösheten genom att tro att den ekonomiska återhämtningen ska radera ut långtidsarbetslösheten.

"När ska vi få en insikt om att kampen mot utanförskapet är mycket dyrt men att alternativen är ännu dyrare", frågar han.

Han anser att de föreslagna åtgärderna inte räcker till för att öka jobben och ge en återgång till full sysselsättning.

"Det behövs betydligt mer kvalificerade åtgärder för att de långtidsarbetslösa ska kunna komma tillbaka i arbete. Åtgärderna när det gäller kvalificerad arbetsmarknadsutbildning och när det gäller möjligheterna till vidareutbildning av yrkesverksamma är helt otillräckliga", skriver han i en kommentar.

Regeringen får dock plus i kanten för de höjda statsbidragen till kommuner men Nordh tror inte att halverad restaurangmoms kommer att skapa fler jobb.

Befolkningens åldersförändring

Sveriges Kommuner och Landsting hittar få nyheter i budgetpropositionen men är nöjda med att de får ytterligare 3 miljarder kronor från staten nästa år.

"Det är bra även om kommunsektorn beräknas få ett överskott på över 20 miljarder kronor i år. Skatteintäkterna utvecklas fortfarande svagt 2011 samtidigt som befolkningens åldersförändring ställer höga krav på sektorn. Detta gör att resultaten beräknas bli betydligt sämre nästa år", skriver ordförande Anders Knape i en kommentar.