Ett land i förändring
Klassröstning minskar. Väljarkåren har blivit individualiserad och rörlig. Allt fler svenskar är akademiskt utbildade privatanställda tjänstemän. Men partiets retorik och politik har rötterna i industrisamhället.
Storstad mot landsbygd
Partiet har svagt stöd i de växande storstäderna. Där är de politiska frågorna annorlunda jämfört med i mindre städer. Kostnaderna för att leva och bo är högre. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut.

Skattehöjarprofilen
Mer pengar till offentlig sektor skall finansieras med skattehöjningar i höga inkomstlägen. Ett år före valet har S profilerat sig som ett skattehöjarparti. Men det gör det inte lättare att nå fram till medelklassväljarna.

Oenighet inom rödgröna alliansen
Det är stora skillnader i synen på hur mycket skatt staten skall ta ut, mellan V och S. Mängder med viktiga frågeställningar är inte sorterade. Om oppositionen vinner valet skall hela skattesystemet göras om.

Monas taktiska misstag
Mona Sahlin har inte klivit fram som den självklara ledaren i den rödgröna alliansen. Det var en miss att presentera MP-samarbetet utan att vara klar med förankringen om att exkludera V. Sedan kan det ha varit en miss att inte stå fast vid beslutet.

Partiledarens ställning
Förtroendet för Mona Sahlin har inte repat sig efter "Tobleroneaffären". Hon har svag ställning i det egna partiet. Turerna runt samarbetet med MP och V gjorde inte saken bättre. Jobbkrisen och kritiken mot försämringar i trygghetssystemet har dock gett henne tydliga profilfrågor som hon tidigare saknat.

Partiets ledartradition
Mona Sahlin hade kanske inte haft sitt jobb om Göran Persson hade värnat återväxten med fler alternativ. Mona Sahlin står för en annan stil med ett bredare ledarskap, men det har inte tillkommit så många nya namn.