Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Sedan millennieskiftet har nyårsfirandet blivit "champagnefierat" med ännu mer glitter och lyx. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hummern består – men allt glittrigare på nyår

I nästan hundra år har det svenska nyårsbordet sett likadant ut, i alla fall för dem med pengar.

Det börjar med lite skaldjur, hummer, ostron och löjrom. Därefter rör vi oss mot huvudrätten och ett fint köttstycke, inte sällan av inbakad oxfilé Wellington med smördeg och någon form av finare potatistillbehör, kanske hasselbackspotatis eller potatisgratäng.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så beskriver måltidsforskaren Richard Tellström den traditionella nyårsmåltiden, som gärna avslutas med någon pudding eller pannacotta med bär, serverat i vackra glas.

- Så här har det sett ut i nästan hundra år, i alla fall i högborgarmiljö, säger Tellström som forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Radion fick oss att fira

Traditionen att fira nyår fick sitt stora genombrott i Sverige först under 1920- talet, tiden då de första radioapparaterna började dyka upp. På radion kunde man höra kyrkklockor ringa och uppläsningen av "Nyårsklockan" från Skansen, och hela nationen började fira tillsammans.

- Det är också därför vi i dag äter en festmåltid från just 1920-talet, med hummer och kött, säger Tellström.

För den genomsnittliga Svensson som tidigare främst åt lutfisk på nyår, fick den nuvarande måltidskombinationen fäste ungefär 60 år senare – under 1980-talets ekonomiska uppsving.

- Det var också då man började lägga pengar på den här typen av fester, med glitter och bubbel.

"Champagnefiering"

Att sippa eller kanske totalt vältra sig i champagne är inte heller ovanligt under årets sista fest, en tradition som slog igenom vid millennieskiftet år 2000. Sedan dess har nyårsfirandet blivit "champagnefierat" med ännu mer glitter, lyx och prestigefyllda råvaror, säger Tellström.

- I nästan alla kulturer där man firar nyår så ska rätterna förebåda hur bra det nya blir. Man kan inte hålla igen, för då blir hela året sparsamt.

Dagen efter däremot, ja, då blir det precis tvärt om med pizza eller snabbmat på menyn. "Den organiserade bakismaten" blev en naturlig del, eller konsekvens, av det allt för glada firandet under 80-talet, säger Tellström.

- Men man har väl alltid ätit bakismat efter nyår, misstänker jag.

TT: Och om man blickar framåt, kommer firandet se likadant ut om tio år?

- Ja, nyår är en fest man bara har en gång om året, så även om vi går in i sämre tider så tror jag att den alltid kommer att firas med lyx.