EU-domstolen underkände 2016 den svenska datalagringen av trafik- och lokaliseringsuppgifter som internetleverantörer varit skyldiga att göra. Enligt domstolen överskrider den svenska lagstiftningen gränserna för vad som är nödvändigt och kan inte anses motiverat i ett demokratiskt samhälle.
Förra året kom så en utredning med ett förslag till ändring av lagstiftningen. Enligt det skulle datalagring fortfarande tillåtas om än i mer begränsad omfattning.
Gäller alla
Hovrätten för övre Norrland anser dock att även det förslaget sannolikt är oförenligt med EU-rätten. Även om lagringen begränsas något så gäller den fortfarande alla personer, även personer som inte ens indirekt kan misstänkas för några brott.
Hovrätten tror att även med den föreslagna lagändringen så kommer svenska domstolar att behöva begära förhandsavgöranden från EU-domstolen och att domstolen då åter kommer till samma slutsats.
Fria bevisföringen hotas
Samtidigt varnar hovrätten för andra konsekvenser. Bevis som samlas in med den nya lagen kan komma att ifrågasättas, om EU-domstolen finner att lagen inte är förenlig med EU-rätten. Det skulle i så fall kunna innebära att den fria bevisföringen som Sverige har – vilken innebär att bevis gäller oavsett hur de samlats in – skulle underkännas och att ett bevisförbud på EU-rättslig grund förs in i Sverige.
Även internetoperatören Bahnhof och den ideella dataskyddsföreningen Dataskydd.net kritiserar förslaget för att stå i strid med EU-rätten. Samtidigt har polisen och Säpo varnat för att förslaget skulle försvåra brotts- och terrorismbekämpning.
