Organiserat eller bred storm?
Medierna kallar ofta fenomenet för "hatstorm", men journalisten Jack Werner, tidigare redaktör för Metros Viralgranskaren, vill höja ett varningens finger för det ordvalet. Ordet "storm" kan ge intryck av ett stort, okontrollerat fenomen. Men i många fall är det egentligen precis tvärtom – när det kommer till hat på nätet.
- En "hatstorm" är något som uppstår ur det stora svenska folkdjupet. Men ofta handlar det här om en grupp personer som går in för att göra propaganda för sin egen samhällssyn, säger Werner och fortsätter:
- Det finns risk för att vi låter oss luras av ett fåtal personer som bestämt sig för att aktivera sig i ett kommentarsfält i en specifik fråga.
Hur funkar hatet?
Det börjar ofta med att en länk eller liknande delas i ett mer eller mindre slutet sällskap på exempelvis Facebook, enligt Werner. Sedan kan hatfulla kommentarer växa fram.
- En mer central gestalt eller någon med många följare lyfter upp det som blir föremålet för kampanjen, och så börjar gruppen angripa den som drabbas av kampanjen. De mejlar eller skriver i kommentarsfält och liknande.
Varför uppstår det?
- Dels kan det uppstå spontant, om någon människa har gjort något som kan uppfattas som kontroversiellt, politiskt ondsint eller så. Dels kan det också vara mer organiserat, som i fallet med Åhlénspojken, säger Werner.
Hur många ligger bakom en riktad hatkampanj? Ofta ganska få, säger Werner.
- Det enda generella jag kan säga är att det ofta är färre än vad man tror.
Varför sprids hatet?
En förklaring är att det finns en grupp människor som tycker likadant.
- De hänger inte sällan i samma grupper, och då handlar det om att det finns tillräckligt många i gruppen för att det ska bli kännbart för den som de ger sig på.
Här kan det vara nyttigt att fundera över huruvida du själv riskerar att hjälpa till att sprida hatet, genom att du själv delar och kommenterar något som du egentligen tycker är fel på nätet.
- Då låter vi ju oss utnyttjas. En propagandainsats är en reklamkampanj. Sprider man den så syns den ju mer, säger Werner.
Skillnad på kampanj och kritik?
Kanske inte alltid helt lätt att se eller uppfatta. Men det finns några saker att hålla koll på, tipsar Werner. Var till exempel uppmärksam på om stämningen i ett kommentarsfält snabbt förändras.
- Kommer det plötsligt in en massa arga kommentarer så betyder det inte sällan att personer blivit styrda in dit.
Det går i många fall också att bilda sig en uppfattning om huruvida något samordnas, genom att helt enkelt kontrollera profiler.
- Kolla upp de som kommenterar. Ofta kan man se vilka grupper en specifik Facebookprofil är med i. Är flera här med i samma grupper?
Hur ska den som drabbas agera??
Werners främsta råd är helt enkelt att stänga av och logga ut.
- Behandla det som en skitstorm, som man inte har förtjänat. Ofta har man ju reducerats till en symbol, och vad man än säger så förändrar det ingenting.
Låt bli att googla på dig själv – och våga be om hjälp. Använd din närmaste omgivning som krockkudde, helt enkelt.
- Be en vän hålla koll på vad som skrivs. Dyker det upp hot så kan vännen hjälpa till med att polisanmäla.
Fakta: Uppmärksammat hat
• En massiv ström av rasistiska kommentarer mötte i helgen nystartade SSU-föreningen i Hylte när den publicerat bilder på sin nya styrelse där många medlemmar har utländsk bakgrund. Inom ett dygn hade bilden spridits och delats ett hundratal gånger, bland annat florerade den på utpräglat rasistiska hatsajter.
• Åhléns öppnade locket till hatburken julen 2016 när en luciareklam lades ut på Facebook. De upprörda skribenterna vände sig emot att barnet inte var vitt, och att det inte gick att avgöra om det är en flicka eller en pojke. Det visade sig att hatet till stor del var organiserat av en sluten Facebook-grupp för högerextremister.
• Twitter-drevet med rasistiska förtecken som pågick mot "Ghostbusters"-skådespelaren Leslie Jones 2016 resulterade i att Jones meddelade att hon lämnar Twitter.
"Allt detta för att jag var med i en film. Man kan hata filmen, men skiten jag har fått utstå är fel", skrev hon då.
