S å har det blivit dags att införa sextimmarsdag, med tre månaders semester. Det är faktiskt hög tid, det borde ha varit normalarbetstiden redan för 12 år sedan.
Tanken att vi alla plötsligt skulle jobba sextimmarsdag kanske känns lite ovan denna vecka då det stora samtalsämnet varit hur vi ska fås att jobba mer. Men så är också profetian hämtad från 1969.
I en bok från det året, som Svenska Dagbladet nyligen skrev om, förutspådde experter just att vi år 2000 skulle jobba sex timmar om dagen (låt vara att vi 1969 hade sexdagarsvecka) och ha tre månaders semester. Den allmänt vedertagna åsikten då var att vi 30 år senare skulle kunna jobba mycket mindre.
På samma sätt råder det nu bred samsyn om att vi om 30 år måste jobba betydligt mer än i dag.
För trots att statsministern såg mycket övergiven ut i tisdags, när han blev utskälld efter att ha talat om att vi i framtiden kanske inte pensionerar oss förrän vid 75, så är han inte ensam. Tvärtom har har det under senare år kommit en strid ström av rapporter som pekat i samma riktning. Socialdemokraterna, som var snabba att kritisera Fredrik Reinfeldts utspel, har tidigare framfört liknande tankar. De står också bakom den pensions-åldersutredning som ska vara klar om ett drygt år.
Trenden med allt högre pensionsålder märks över hela västvärlden, av ungefär samma skäl.
• De äldres andel ökar. Om 20 år kommer 800 000 svenskar att vara över 80 år, mot i dag 500 000, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Allt färre yngre ska alltså försörja allt fler äldre.
• Fler äldre antas öka kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg. Dessutom spår exempelvis Långtidsutredningen att framtidens äldre ställer högre krav.
• Vi lever längre. I många länder betyder det allt högre kostnader för pensionssystemet, medan vi i Sverige i stället valt att låta pensionerna sjunka för att pengarna ska räcka.
Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att Fredrik Reinfeldt verkade så förvånad över den kritikstorm som mötte honom i tisdags. Diskussionen är ju inte ny.
Men det finns skäl att frågan är känslig. Höjd pensionsålder, även om den är flexibel, skulle redan i dag slå väldigt olika mot olika grupper. Enligt SCB har personer med eftergymnasial utbildning drygt fem år högre medellivslängd än personer med enbart grundskola. Skillnaden har ökat något under 2000-talet.
I framtiden är det också troligt att inkomstskillnaderna mellan pensionärer kommer att växa. Bland dagens unga är det fler som är högutbildade. Det betyder både högre pension och att de mer sannolikt jobbar efter 70. De kan få det bättre än dagens pensionärer.
Samtidigt kommer en stor grupp att förföljas av låga inkomster hela livet, med låg pension som kulmen. Det beror på att en allt större del av arbetskraften har svårt att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.
Det är en förklaring till att det blev sådant liv om Fredrik Reinfeldts 75-årsresonemang.
Men det finns också de som mer stillsamt tvivlar på att de demografiska förändringarna blir så dramatiska som exempelvis statsministern tror. SCB:s prognos är att vi år 2060 behöver arbeta till 69, men att vi även då kommer att leva ett par decennier efter pensionen, precis som i dag.
En del debattörer har också pekat på att utvecklingen ser betydligt ljusare ut om vi exempelvis räknar med högre tillväxt eller lägre långtidsarbetslöshet. Dessutom har andelen äldre redan ökat kraftigt mellan 1980 och 2010, men utan den kostnadsexplosion för vård och omsorg som experterna då befarade.
Det är helt enkelt svårt att sia om framtiden.
Boken ”Sverige år 2000. 24 framtidsforskare om morgondagens samhälle” utgavs på Rabén & Sjögrens förlag 1969, redaktör Tom Selander.
