I torsdags kom en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som bland annat visade att friskolorna gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än kommunala skolor.
Hårdare kontroll
Det här har fått gymnasieministern att reagera.
- Vi vill sätta stopp för det här, dels genom att se till att vinster återinvesteras i skolan, dels genom att skärpa upp hur de nationella proven används. De ska bli externt rättade, de ska ha en mer avgörande roll i betygssättningen, de ska avidentifieras och de ska också bli digitala, säger Aida Hadzialic (S).
- Det innebär att betygen ska spegla de kunskaper man får och att vi ska ha en likvärdig betygssättning över hela landet, och det ska bli slut på glädjebetyg som ett konkurrensmedel, säger hon.
Rapporten är en del i ett arbete som pågått sedan 2012 där man jämför skolornas egna interna bedömningar och Skolinspektionens externa bedömning av samma provsvar.
Skillnaden motsvarar i genomsnitt cirka 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än yrkesförberedande.
Hårdare bedömt
- De som förlorar på det här i dagens system är de som går på kommunala skolor. De får samma provsvar hårdare bedömt än friskolor och det kommer antagligen spilla över på betygen, säger Jonas Vlachos, rapportförfattare och knuten till Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
- Systemet gör på något sätt att man kan hamna i situationen: Ska mina barn gå på en skola där de lär sig mest eller där de får högst betyg? Idealt sett är det samma skola men det visar vi här och mycket annat tyder också på det att det är en avvägning som man måste göra, vilket inte är speciellt lyckat.
En variant med extern rättning av provsvar löser inte det grundläggande problemet utan är bara ett litet steg på vägen, säger Jonas Vlachos:
- Har man fortsatta skillnader i betygssättningen så är det fortfarande ett problem. Den spridningen kommer man inte tillrätta med med hjälp av en extern bedömning av nationella prov och framförallt inte på gymnasiet. Dels finns ingen koppling mellan nationella provresultat och betygen, dels finns det nationella prov på högst en tredjedel av gymnasiets kurser, säger han.
TT: Det låter med andra ord som omöjligt att lösa?
- Att ha perfekt och likvärdig betygssättning är en utopi, sedan finns det grader i helvetet. Dagens system är däremot vidöppet för att sätta vilket betyg man vill.
Fakta: IFAU:s rapport
Sedan 2012 har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) jämfört skolornas egna interna bedömningar och Skolinspektionens externa bedömning av samma provsvar.
Rapporten visar att elever på fristående gymnasieskolor i genomsnitt har sämre resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik än elever på kommunala skolor.
Skillnaden motsvarar cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet.
Friskolor gör också generösare bedömningar av elevers provsvar än kommunala skolor. Skillnaden motsvarar i genomsnitt 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än yrkesförberedande.
Datamaterialet består av drygt 48000 nationella prov som rättats om av Skolinspektionen där även skolans ursprungliga bedömning finns med.
