Den misstänkte mannen, som själv är från Tibet, har bott i Sverige i flera år. I söndags greps han misstänkt för så kallat flyktingspionage. De misstänkta brotten ska ha pågått mellan juni 2015 fram till gripandet.
- Vi påstår att han för den kinesiska statens räkning har spionerat mot tibetaner bosatta i Sverige, säger Mats Ljungqvist, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, till TT.
Uppfattning om motiv
Åklagaren vill inte gå in på hur många personer som mannen misstänks ha spionerat på och lämnat ut uppgifter om. Han vill inte heller uttala sig om motivet.
- Vi har en ganska klar uppfattning om motivbilden, men det är ingenting som vi kan redovisa just nu, säger Mats Ljungqvist.
Södertörns tingsrätt häktade mannen på sannolika skäl misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.
- Han förnekar brott, säger mannens advokat Mikael Söderberg.
Ytterligare en person är delgiven misstanke i utredningen. Det är en person, som inte är frihetsberövad, som är misstänkt för medhjälp till olovlig underrättelseverksamhet.
Främmande makt
Den misstänkta verksamheten ska ha skett på flera platser i Sverige.
- Säkerhetspolisen har kunnat se hur den här mannen arbetat i den tibetanska miljön, agerat där och samlat in uppgifter som han sedan lämnat till en underrättelseofficer från en främmande makt, sade Säpos presschef Nina Odermalm Schei till TT i måndags.
- Vi ser allvarligt på detta. Det drabbar personer som redan är utsatta, som har flytt sitt land och som sökt en fristad i Sverige.
Fakta: Flyktingspionage
Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.
Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.
Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.
Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.
Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.
Källa: Säkerhetspolisen
