Den juridiska osäkerheten kring den nya gymnasielagen orsakar en både lång och plågsam väntan för många av de ungdomar den berör, enligt Rädda Barnen.
- Under tre år har vi sett hur ovissheten om framtiden i Sverige påverkat de här ungdomarna. Förväntan har bytts mot maktlöshet. Gymnasielagen blev ett väldigt stort hopp för många, men det vi sett i sommar är att det blivit ännu en tärande situation, säger Eva Harnesk, verksamhetsledare för Rädda Barnens stödlinje för nyanlända och asylsökande.
Har underkänt
Gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet genom studier. Omkring 9000 personer, främst afghaner, berörs.
Men två av fyra migrationsdomstolar har underkänt lagen eftersom den ansågs för rättsosäker och har vägrat att använda den. Dessa ärenden ligger nu hos Migrationsöverdomstolen, som kommer att fälla det slutgiltiga avgörandet. Det finns än så länge inget besked om när detta kan bli.
Under tiden avgör Migrationsverket inga ärenden enligt gymnasielagen, utom ansökningar som är "uppenbart ogrundade" och därmed får avslag.
"Ett lotteri"
Av 197 samtal från barn och unga till Rädda Barnen i sommar har de flesta handlat om lagen. Även på boenden och i andra verksamheter där Rädda Barnen möter ensamkommande märks ängslan.
- Det är väldigt många frågor, man oroar sig för att lagen ska underkännas och under den väntan som nu råder är det väldigt många som varken har tak över huvudet eller mat på bordet. De vittnar om hur de hamnat i kläm mellan olika myndigheter, säger Eva Harnesk.
Men lagen upplevs också som orättvis då ett flertal kriterier behöver vara uppfyllda för att man ska kunna söka.
- Det är en jättestor frustration för dem som inte når upp till dem. En pojke som bott här i tre år fick vänta 13 månader på sitt första besked. Men för att kunna söka enligt gymnasielagen hade han behövt vänta 15 månader. Det blir, som ungdomarna själva beskriver det, ett lotteri i känslan om man får stanna eller inte, säger Eva Harnesk.
Krav riva upp
Gymnasielagen var "ett bra försök" att hjälpa ensamkommande som väntat länge på asylbeslut, säger hon.
- Men vi ser att den skapat en ovisshet som jag inte tror att politikerna tänkt sig. Vårt sätt att hantera den här gruppen i asylprocessen har skapat allvarliga psykiska problem hos ungdomarna, säger hon.
Gymnasielagen drevs igenom i riksdagen av regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Sverigedemokraterna har kallat den en "praktskandal" och Moderaterna har krävt att den rivs upp. Även Liberalerna och Kristdemokraterna har varit djupt kritiska.
Fakta: Stödlinjen
Under juni, juli och halva augusti har Rädda Barnens stödlinje tagit emot 197 samtal från barn och unga och 67 samtal från vuxna om barn.
Bland de unga har 94 procent varit pojkar, majoriteten av dessa samtal har varit på dari.
De flesta har varit i Sverige mellan två och tre år.
De unga kommer främst från Afghanistan medan de vuxna oftast är från Syrien.
Rädda Barnens stödlinje för nyanlända startade 2015 och erbjuder samtalsstöd på flera olika språk.
2016 inkom totalt 1389 samtal och 2017 1325. Hittills i år är antalet 1216.
Källa: Rädda Barnen
Fakta: Gymnasielagen
Lagen trädde i kraft den 1 juli och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.
Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern.
Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har dock underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den.
Migrationsdomstolen i Göteborg bad om EU-domstolens vägledning.
En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.
Frågan prövas nu i Migrationsöverdomstolen.
