Många får möjlighet att börja gymnasiet, efter beslutet från domstolen. Arkivbild.
Många får möjlighet att börja gymnasiet, efter beslutet från domstolen. Arkivbild.

Gymnasielagen får godkänt – beslutsstopp hävs

Migrationsverket återupptar prövningarna sedan Migrationsdomstolen konstaterat att den hårt kritiserade gymnasielagen får tillämpas. Tusentals ensamkommande kan nu få en ny möjlighet att stanna i Sverige och gå på gymnasiet.

ANNONS
|

Lagen innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier och trädde i kraft den 1 juli 2018, men har tidigare fått hård kritik och underkänts av två migrationsdomstolar. Det har gjort att Migrationsverket har avvaktat med att fatta beslut enligt gymnasielagen, som har bedömts beröra omkring 9000 ensamkommande.

Men Migrationsöverdomstolen konstaterar alltså nu i två olika domar att lagen kan tillämpas.

- Underinstanserna ansåg att den tillkommit på ett sådant sätt att det strider mot grundlagen. I det målet anser vi inte att den tillkommit på ett väsentligt felaktigt sätt. Utan man kan tillämpa den helt enkelt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

ANNONS

Klartecken

I det andra målet ansåg underinstanserna att det sänkta beviskravet om identitet strider mot Sveriges åtagande i EU, bland annat Schengenöverenskommelsen.

- Där anser vi att de regler som finns i Schengenöverenskommelsen reglerar förhållandet till när någon ska ta sig in i EU, alltså från yttre gräns. Här är en person som är inne i Sverige, vilket gymnasielagen också säger att man ska vara. Då säger vi att lagen och det här beviskravet inte strider mot någon EU-överenskommelse för det reglerar inte den här situationen överhuvudtaget, säger Rolén.

Domen innebär ett klartecken för Migrationsverket att börja pröva ansökningar enligt gymnasielagen igen.

- Vi är prejudikatsinstans och sista instans, så nu har ju de att pröva om alla andra förutsättningar är uppfyllda för de som söker. Vi säger att lagen skall tillämpas, lagen har tillkommit på ett okej sätt, lagen strider inte mot EU-rätt. Varsågod att börja pröva ansökningarna nu, säger Rolén.

ANNONS

Tiotal bifall

Migrationsverket har gått igenom domarna och kommer att återigen börja fatta beslut.

"Vi kommer att jobba så fort vi kan med de här ärendena nu, så att de sökande kan få besked. Exakt när vi kommer att vara klara kan vi inte säga i nuläget", meddelar rättschef Fredrik Beijer i ett pressmeddelande.

Ansökningstiden sträcker sig till och med söndag den 30 september.

- Vi har haft en organisation beredd på det här. Vi har ju bara slutat fatta bifallsbeslut sedan den 18 juli, och vi har fortsatt att fatta uppenbara avslagsbeslut, säger Johanna Måhlén, presskommunikatör på Migrationsverket.

Totalt har Migrationsverket fått in 9650 ansökningar enligt den nya gymnasielagen, varav 1159 avgjorts. Majoriteten är uppenbara avslag – bara ett tiotal ansökningar hann få bifall innan arbetet pausades i somras. Flest ansökningar kommer från region Väst.

Den som får ja på sin ansökan får till att börja med ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs "aktivt deltagande" i studierna.

Exakt vad som ska avses med det finns det just nu inga riktlinjer för, men det ska tas fram under 2018, enligt Migrationsverket.

ANNONS

Klara vardagen

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser man att många frågor återstår.

- En del av ungdomarna finns redan i gymnasieskolan, därför att kommunerna haft dem hos sig i flera år och fortsatt att stötta dem i väntan på besked. Men andra ungdomar finns inte i gymnasieskolan, och en hel del otydligheter behöver redas ut både vad gäller ersättningar och rätten att börja på ett nationellt program, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKL.

SKL efterlyser också besked om hur ungdomarna som får uppehållstillstånd ska klara vardagen och hur det bekostas.

- De som är över 18 år har ett ansvar att ordna boende och försörjning. Men de kommer sannolikt att behöva hjälp med detta. Där får vi lita på att regeringen tar sitt ansvar och ger ersättning till kommunerna på ett rimligt sätt, säger Per-Arne Andersson.

ANNONS
TT

Fakta: Den nya gymnasielagen

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.

Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa.

Lagrådet sågade förslaget och skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den. Migrationsdomstolen i Göteborg bad om EU-domstolens vägledning.

En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.

Fakta: Flera krav måste vara uppfyllda

Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen.

Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.

Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.

Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.

Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.

Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.

Källa: Migrationsverket

Fakta: Efter gymnasiestudierna

En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det kan denna ansöka om permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning ställs en rad krav:

Arbetsgivaren måste anmäla anställningen till Skatteverket senast en månad efter att den påbörjades.

Att personen kan försörja sig genom anställningen eller näringsverksamhet. Inkomsten måste vara tillräcklig för att personen ska klara sig utan försörjningsstöd.

Anställningen måste fortgå i minst två år från det datum Migrationsverket fattar sitt beslut.

Anställningen får inte vara subventionerad av till exempel Arbetsförmedlingen.

Inkomsten, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor måste uppfylla villkoren i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen.

Källa: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Fakta: 9 650 har ansökt

Sedan den 1 juli 2018 har totalt 9 650 ansökningar kommit in till Migrationsverket.

8 453 ärenden är öppna, det vill säga ärenden som för närvarande handläggs.

1 159 ärenden är avgjorda, den överväldigande majoriteten är avslag.

Statistiken togs fram den 25 september 2018.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Källa: Migrationsverket

ANNONS