Regeringen hann knappt föreslå riksdagen att skicka Gripenplan till Libyen förrän politiskt bråk uppstod. Flygplanen får bara användas till att uppfylla de delar av FN-resolutionen som rör flygförbudzonen över Libyen, inte till att skydda civila genom markattacker, till exempel mot Gaddafis stridsvagnar.
För att få ett brett stöd i riksdagen så avgränsade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) uppdraget till att upprätthålla flygförbudet. Markattacker får bara utföras i självförsvar.
-Det har varit viktigt för mig att ha ett brett stöd och att vara tydlig med att all typ av militär närvaro medför risker, säger Reinfeldt.
Han pekar på att piloter inte bara kan dö i strid. Det kan också bli fel på planen, de kan behöva nödlanda och gisslansituationer kan uppstå. Om svenska piloter ser civila angripas på marken så blir det andra länders plan som får ingripa, påpekar Reinfeldt.
Han betonar dock att Sverige bidrar med något som Nato frågat efter och tycker inte att någon del av den internationella insatsen ska förringas, även om den libyska civilbefolkning sannolikt är mer tacksam mot de länder som attackerar Gaddafis styrkor.
Men andra regeringspartier ville gå längre. Folkpartiledaren Jan Björklund påpekar syrligt att det inte finns så många libyska flygplan kvar som kan bryta mot flygförbudet och anklagar Socialdemokraterna för att ha drivit fram en "halvmesyr".
-Vi har ingen aning om vad som väntar på marken och därför är det alldeles för riskabelt att utsätta oss för detta. Vi vill inte komma i ett läge där svenska Gripenplan skjuter på drogade barnsoldater, säger S-ledaren Håkan Juholt.
Riksdagen kommer att på fredag fatta beslut om att skicka Gripenplanen till Libyen. Det handlar om högst åtta plan, men fler kan behöva flygas ned till baser i Medelhavet, eftersom flygplan kan behöva bytas ut efter ett tag. Den svenska styrkan ska delta med full förmåga under två månader, ytterligare en månad behövs för förberedelser och transporter. Senast svenskt stridsflyg deltog i en internationell operation var i Kongo 1961-63.
Försvarsmakten har börjat sina förberedelser och kan ge sig iväg tre dagar efter ett riksdagsbeslut. Enligt flygvapeninspektör Anders Silwer kommer planen troligen att placeras på Kreta eller Sicilien. Efter ytterligare någon vecka är alla resurser på plats och fullt ut redo att sättas in.
Stefan Ring, militärstrategisk expert vid Försvarshögskolan, är tveksam till det meningsfulla i att bara delta i att upprätthålla flygförbudet.
Högst åtta Gripenplan.
Ett Herkulesplan för lufttankning.
Spaningsplan.
Totalt cirka 130 personer, som kan utökas till högst 250.
Officerare som placeras på Natostaber.
Kostnad: 200 miljoner kronor som tas från försvaret. (TT)
USA:s försvarshögkvarter Pentagon släppte på måndagen uppgifter om omvärldens militära insatser i Libyen:
Amerikanskt flyg hade lyft 983 gånger över Libyen, resten av koalitionen hade genomfört 619 flygningar. 370 av de amerikanska och 365 av koalitionens uppdrag innebar bombningar.
199 Tomahawk-robotar och strax över 600 bomber hade fälts.
Nato uppger att den flygfria zonen kommer att kräva tio övervakningsplan, 10–15 tankningsplan och dussintals stridsflygplan.
Sverige skickar upp till åtta Gripenplan, ett Herculesplan och personal. 130 personer krävs men maximalt 250 personer kan komma att sättas in vid behov. (TT-Reuters)