Den svenska soldaten ska ha drabbats av lindriga skador i sambanden med attacken.
I ett pressmeddelande uppger Försvarsmakten att attacken inträffade söder omTimbuktu i Mali under onsdagseftermiddagen därflera kraftiga explosioner ska ha hörts i området.
Den skadade soldatens anhöriga är underrättade om vad som hänt.
Träffadav glassplitter
Vid 19-tiden på onsdagskvällen berättadeElisabet Bjelke, vakthavande kommunikatör på Försvarsmakten, för GP att explosionerna vid basen troligen orsakats av beskjutning från en granatkastare. Skadorna den svenske soldaten drabbats av kommer från glassplitter som träffat soldaten efter explosionerna.
Det svenska förbandet som soldaten tillhör ingår i FN-insatsen Minusma ochbestår av cirka 250 soldater. Det svenska bidraget till insatsen är ett underrättelseförband och det förband som för närvarande är på plats kommer från regementet P7 i Skåne.
De flesta av soldaterna bor på en bas som heter Camp Nobel som är en del av en större FN-bas där flera nationers militärer har sin bas.
Släckningsarbete inne på basen
Vid 19-tiden på onsdagskvällen hade Försvarsmakten ingen information om vilka som kan tänkas ligga bakom attacken som då uppgavs vara över.
– Som jag förstår det är det avslutat och släckningsarbete pågår vid campen. Nu skaffar vi oss en lägesbild över campen och vad man måste åtgärda, säger Elisabet Bjelke.
Utöver den splitterskadade soldaten ska flera andra svenska soldater ha andats in rök som uppstod efter explosionerna.
– Ytterligare ett par svenska soldater andades in rök i samband med släckningsarbete på en annan nations campområde. De undersöks nu också av sjukvårdspersonal, säger Philip Simon, presschef vid Försvarsmakten till TT.
Elisabet Bjelkeuppger att Försvarsmakten endast lämnar information om vad som har påverkat de svenska trupperna och säger att hon därför inte har, eller kan, lämna någon information om soldaterfrån andra nationer har kommit till skada.
Minusma är FN:s för närvarande farligaste uppdrag. Fram till och med mars i år har 116 av dess personal dödats, varav 72 i olika attacker och dåd.
LÄS OCKSÅ:Svenska soldater utsatta för självmordsattack
I norra Mali rasade ett uppror 2011–2012, innan en fransk truppinsats satte stopp för det, men det har inte blivit lugnt. Attackerna i landet är ofta islamistiskt motiverade.
Men norra Mali är också klassisk mark för smugglare av narkotika och cigaretter och många kriminella gäng är aktiva där.
Försvarsminister Peter Hultqvist meddelar via sin pressekreterare att de inte har någon kommentar om situationen i nuläget.
Svensk styrka utsattes för självmordsattack förra året
Sverige har haft militär närvaro i Mali sedan 2013. Så sent som i oktober 2016 utsattes en svensk styrka för en självsmordsattack i landet. Ingen frånden svenska personalen kom till skada i attacken, men den visade enligtmajor Kristian Sandahl att hotbilden hela tiden är tydlig för de svenska styrkorna.
LÄS OCKSÅ:Riskfyllt för svenska soldater i Mali
I april 2015 hamnade även den svenska Malistyrkan i strid efter att man blev beskjutna av två oidentifierademän.
Det var när styrkan körde på huvudvägen mellan samhället Goundam och Timbuktu, som den plötsligt besköts. Styrkan besvarade elden och stannade kvar vid platsen för att invänta förstärkning.
Den beskjutna enheten bestod av tolvsplitterskyddade fordon.
− Det här visar att läget även här i Timbuktu är osäkert och att hotet från olika beväpnade grupper är verkligt. Men det visar också att vi är väl förberedda och har bra utrustning, berättademajor Niklas Brandt, stabschef för den svenska Mali 01 styrkan efter attacken.
Fakta: Svenskarnas uppdrag i Mali
Förutom underrättelseförbandet bidrar Sverige också med ett antal stabsofficerare på olika FN-staber i Mali.
De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor.
Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar den mer eller mindre havererade fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i flera timmar.
Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor.
Källa: Försvarsmakten
Fakta: Utvecklingen i Mali
Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper – bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) – startade ett uppror i norra Mali 2011–2012.
De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.
Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar – däribland svensken Johan Gustafsson.
Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i "Opération Barkhane".
FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs.
Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats – även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.
Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.
