Det är folket som väljer vilka som ska sitta i riksdagen. Riksdagen väljer i sin tur statsminister, som sedan bestämmer vilka ministrar som ska sitta i regeringen.
Vi tar det från början:
• Statsministern Stefan Löfven kan välja att sitta kvar eller att avgå. Avgår gör han det genom att ansöka om entledigande hos den nuvarande talmannen Urban Ahlin.
a) Statsministern avgår: Talmannen pratar enskilt med alla partiledare för att ta reda på vem som har mest stöd bland partierna och tar fram förslag på ny statsminister.
b) Stefan Löfven sitter kvar: En statsministeromröstning hålls i riksdagen senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. När det sker bestämmer talmannen. Om mer än hälften av riksdagens 349 riksdagsledamöterna röstar nej måste Stefan Löfven avgå.
• En ny talman och tre vice talmän väljs vid riksdagsledamöternas första sammanträde efter valet den 24 september.
Talmannen är den högsta post man kan väljas till i Sverige och viktig i regeringsbildningen. Vem som får bli talman, eller från vilket parti personen ska väljas finns det inga tydliga regler kring. Men sedan 1982 har talmannen valts från det största partiet i den partigrupp som har riksdagsmajoriteten.
Men i det här valet kan den traditionella ordningen komma att rivas upp:
Alliansen tänker lägga fram en egen talmanskandidat oavsett hur det går i valet, vilket skulle innebära att de behöver stöd av SD för att få fram sin talman om de är mindre än de rödgröna partierna.
Krävs inte majoritet
I en intervju i DN i augusti sade Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin att han ser talmansposten som en personfråga snarare än partifråga. Han menar att den person som har bredast förtroende i riksdagen bör bli talman.
Mycket pekar på att de tre största partierna lägger fram varsitt förslag på talman.
Riksdagen har max tre gånger på sig att rösta om talman. Om det blir en tredje omröstning vinner den talman som får flest röster.
• Om Stefan Löfven röstas ned som statsminister leder den nya talmannen förhandlingarna när regeringen ska bildas, för på nytt samtal med partiledarna och lägger sedan fram ett förslag på statsminister. Samtidigt uppger hen vilka partier som ska ingå i regeringen.
• Om mer än hälften av de 349 riksdagsledamöterna röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är den nya statsministern vald. Det krävs alltså inte nödvändigtvis en majoritet för att bli statsminister.
Blir förslaget nedröstat ska talmannen åter prata med partiledarna och lägga fram ett nytt förslag. Det finns ingen tidsgräns för hur snabbt talmannen ska lägga fram förslag på statsminister, men hen har fyra gånger på sig. Om hen misslyckas ska extraval utlysas.
Hittills har riksdagen dock alltid röstat igenom talmannens första förslag på statsminister.
I väntan på att den nya regeringen har tillträtt har de avgående ministrarna kvar sina poster i en övergångsregering.
• När statsministern är utsedd väljer hen vilka ministrar som ska ingå i regeringen och hur många de ska vara. Hen anmäler detta i samband med regeringsförklaringen, liksom vilka departement som ska finnas. Regeringen är bildad.
Extra val:
Ett extra val får utlysas tidigast den 25 december och ska sedan hållas inom tre månader.
Ett eventuellt extra val påverkar inte tidpunkten för nästa riksdagsval.
Det är ytterst ovanligt med extra val i Sverige. Sedan början av 1900-talet har bara ett sådant val förekommit, valet till andra kammaren den 1 juni 1958.
Sedan då?
Regeringen är på plats, nu ska landet styras och ett förslag till budget tas fram. Om det blir regeringsskifte ska propositionen lämnas inom tre veckor efter att regeringen har tillträtt, men allra senast den 15 november. Budgeten behöver inte få majoritet för att gå igenom, men den måste vara det alternativ som får flest röster. Om inte blockpolitiken rivs upp och en ny konstellation lyckas bilda majoritet väntar förmodligen ett oklart läge – minns regeringskrisen 2014 där Sverigedemokraterna fällde de rödgrönas budget genom att rösta för Alliansen. Frågan om nyval aktualiserades, men en lösning mynnade ut i decemberöverenskommelsen, som senare bröts.
