Även en mindre funktionsnedsättning innebär större sannolikhet för att drabbas av psykisk ohälsa, enligt en ny studie. Arkivbild.
Även en mindre funktionsnedsättning innebär större sannolikhet för att drabbas av psykisk ohälsa, enligt en ny studie. Arkivbild.

Fysiska men ökar risken för psykisk ohälsa

Barn med fysiska funktionsnedsättningar löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa längre upp i åldrarna, även när funktionshindret är av lindrigare karaktär. Värst drabbade är unga flickor.

ANNONS
|

Slutsatsen dras av forskarna bakom en ny studie från Lunds universitet, där man har följt upp barn med födelseskadan Brachial Plexus Birth Injury BPBI som föddes mellan 1987 och 1993. I vissa fall är skadan knappt märkbar medan andra inte kan röra den hand eller den arm som drabbats.

- Med den här skadan finns det ingen anledning att förvänta sig någon annan dysfunktion eller svaghet, vilket ofta är fallet med andra typer av skador och sjukdomar. Den här skadan kan lokaliseras till en väldigt specifik del av kroppen, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet som lett studien.

ANNONS

Flera faktorer

Men trots att BPBI har en begränsad och konkret effekt fann forskarlaget bakom studien att bland de drabbade barnen finns påtagligt fler än förväntat som använder psykofarmaka, som till exempel antidepressiva, redan i tonåren.

Relationen mellan dessa två faktorer blev starkare ju fler faktorer som vägdes in. Barn som fötts med BPBI löpte generellt en högre risk att behandlas med psykofarmaka i tonåren, men sannolikheten var större för barn från sociokulturella hem med låg status.

- Vi vet att familjer med lägre socioekonomisk status ofta har mindre tillgång till alla typer av information: Från att man inte har tillräckligt med personer i sin omgivning som man kan fråga till att man inte vet hur man bäst söker svar på de praktiska problem som dyker upp.

Kön spelar roll

Även kön spelade en viktig roll i statistiken: För flickor med BPBI från socioekonomiska hem med låg status var sannolikheten för behandling med psykofarmaka 2,2 gånger högre än hos en pojke utan födselskadan.

- Unga tjejer i allmänhet känner mer stress i sitt liv och utsätts oftare för diskriminering. Det har vi sett i statistiken i andra studier vi har gjort och även i intervjuer med ungdomar. Den här skadan blir ytterligare en börda som läggs på de andra, säger Elia Psouni.

ANNONS

Nu hoppas Psouni att studien leder till en ökad medvetenhet och att barnen fortsätter få hjälp även när den fysiska skadan har behandlats.

- De här ungdomarna behöver följas upp kontinuerligt och av ett professionellt team nära dem för att kunna handskas med och förebygga den psykiska ohälsan. Det gäller även de som lider av något konkret och i kirurgens ögon liten och begränsad skada eftersom det finns en stor komplexitet bakom vilka som mår bra och vilka som inte gör det.

TT

Fakta:

Studien bygger på en uppföljning av drygt 600000 barn födda mellan 1987 och 1993. Av dessa barn hade cirka 1600 drabbats av födelseskadan BPBI. Studien publicerades på onsdagen i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Studien genomfördes av fyra forskare vid Lunds universitet:

Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi

Lars B. Dahlin, professor i Handkirurgi

Juan Merlo, profesor i Social Epidemiologi

Raquel Perez Vicente, dataadministratör

ANNONS