Tidigare studier har visat att bastubad har positiva hälsoeffekter och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, demens och problem med högt blodtryck. Den nya undersökningen från Östra Finlands universitet har publicerats i tidskriften Neurology och slår fast att bastubad även har positiva effekter vad gäller stroke, en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar.
Hans Hägglund är professor i hematologi och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, tillika styrelseledamot i Svenska bastuakademien. Han överraskades av resultaten i den nya studien.
- Jag är delvis förvånad, för det är så stora siffror, säger han.
- Det som händer när man badar bastu är att de perifera blodkärlen vidgas och blodtrycket minskar.
Kartlagda levnadsvanor
I den finska studien har levnadsvanorna hos fler än 1600 kvinnor och män kartlagts och resultaten har justerats för en stor mängd riskfaktorer som rökning, motionsvanor, kroppsmassa och alkoholvanor.
- Vi har lärt oss att levnadsvanor spelar en stor roll, men bastubad har inte studerats på ett strukturerat sätt förut, säger Hans Hägglund.
Även personer som "bara" badade bastu 2-3 gånger i veckan gynnades hälsomässigt. Men i den gruppen var effekten betydligt mindre, risken för stroke minskade med 14 procent.
Klassiska finsk sauna
Den typ av bastubad som har undersökts i studien är klassisk finsk sauna, med hög luftfuktighet och en temperatur på mellan 70 och 80 grader. I undersökningen har ingen hänsyn tagits till hur lång tid de medverkande tillbringat i bastun, men tidigare studier har visat att ett långt bastubad är ett hälsosamt bastubad.
- När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar har man hittat ett samband som visar att ju längre tid man satt i bastun desto större hälsoeffekt, säger Hans Hägglund.
Själv badar han bastu fyra till fem gånger i veckan och förordar bastubad med varm rekommendation:
- Ju tidigare man lägger sig till med ett hälsosamt liv, desto större effekt. Sen är ju bastu inte bara hälsosamt, utan även väldigt trevligt.
Fakta: Många svenskar drabbas av stroke
Stroke är en sammanfattande benämning på en grupp av ofta akuta sjukdomar som beror på förändringar i blodkärlen i eller till hjärnan. Hjärninfarkt, som ofta beror på en blodpropp i ett kärl, och hjärnblödning är de två huvudtyperna av stroke och båda typerna omfattas i den finska studien om bastubad och stroke.
Runt 30000 svenskar drabbas årligen och stroke är den vanligaste orsaken till långtidsvård.
Svåra fall av stroke kan leda till förlamningar med rörelsehandikapp, talstörningar, synfältsbortfall, personlighetsförändring, känslomässig labilitet och ibland demens.
Källa: Nationalencyklopedin
