GP träffar Mariette Hilmersson i en oas intill Helge ands kyrkoruin strax utanför Almedalsparken i Visby. Långt från trångboddheten som råder i de områden koncernen har merparten av sina bostäder. Det var just den trågboddhet som många medarbetare möter dagligen som gjorde att koncernen tidigt i våras beslutade sig för att ta ett drastiskt steg: 2600 bostäder skulle fram under 2018. I huvudsak ville man koncentrera insatserna till stadsdelar där behovet är störst och där få vill bygga – som Hammarkullen, Angered och Rannebergen.
– Vi har mycket krismedvetenhet i koncernen, kopplad till bostadsbristen. Så vi kände: "herregud, vi måste se till att göra någonting, nu", säger Mariette Hilmersson.
"Vevade igång alla"
Hon berättar att man jobbade extremt intensivt, tänkte nytt och kreativt och sa till medarbetare som egentligen jobbar med annat att lägga det åt sidan. Att få fram projekt som gick att genomföra snabbt var viktigare än allt annat.
– Vi vevade igång hela koncernen.
Men redan några månader senare avbryts nu satsningen – och anledningen är att Framtiden upplever att stadsbyggnadskontoret inte klarar av att göra sin del. Av 2600 bostäder skulle det på sin höjd kunna bli 192 under nästa år.
I ett brev till Stadshus AB skriver Mariette Hilmersson tillsammans med vd:arna för koncernens sex dotterbolag: "Vår upplevelse efter den här våren, är att vi och stadsbyggnadskontoret inte delar samma bild av den akuta bostadsbrist som finns i Göteborg. Stadsbyggnadskontorets inställning gör att förutsättningarna för att vi ska kunna ta vår del av ansvaret för bostadsbristen i Göteborg, inte finns."
"Känner frustration"
När vi träffar Mariette Hilmersson betonar hon att Framtiden har en god relation till stadsbyggnadskontoret när det gäller "det gängse sättet att arbeta".
Men de har inte samma krismedvetande som er?
– Ah, det vill inte jag säga vad de har för krismedvetande. Men det framgår säkert att vi känner en viss frustration. Vi försökte skriva det här brevet ganska formellt, men det andas säkert en viss frustration. Så är det ju.
Ulf Kamne (MP) är ansvarig för stadsbyggnadsfrågor i kommunstyrelsen. Han tycker att Framtidens agerande är märkligt.
– Jag förstår inte vad de vill uppnå med brevet och jag känner inte igen den bild de ger. Jag vill inte recensera Framtiden, men de har också en läxa att göra, säger han.
Du delar inte bilden att det är svårt att få fram planer i Göteborg?
– Det finns en utvecklingspotential, absolut. Men det är ju precis det vi driver just nu, med Bostad 2021 och med facknämndsöversynen.
Känner sig inte kritiserad
Stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer säger att hon inte tolkar brevet som kritik mot förvaltningen.
– Det de ville göra var ett test av lagstiftningen. Och det är väl det man vill säga, att det inte går att komma fram med det är sättet att jobba.
Men de skriver ju att ni inte delar deras bild av bostadsbristen?
– Ja, men det stämmer inte. Vi är väldigt medvetna och engagerade i den. Vi har ju skruvat upp detaljplaneprocessen väldigt mycket och det är ju för att vi delar synen på bostadsbristen.
De skriver också att det är er inställning som gör att de inte kan ta det här ansvaret?
– Det får de svara för själva. Vi tittar på de förslag som kommer in, om det är möjligt utifrån vad lagen säger.
Mariette Hilmersson håller med om att en del av förslagen var ganska offensiva – men enligt henne handlade det om sådant som andra kommuner klarat av att genomföra.
Vad händer nu?
– Nu börjar vi arbeta med detta i den ordinarie processen, så det är inget ogjort arbete. Tyvärr hade vi redan gått ut till entreprenörer och berättat vad vi skulle göra. Det blir en dålig trovärdighet från vår sida när vi tvingas backa.
Läs hela brevet här i dess helhet:
Fakta: Byggplanerna
Den kommunala bostadskoncernen AB Framtiden har ett uppdrag från staden att bygga 1400 bostäder om året under de kommande åren. Det väntas man uppnå från 2019.
På eget initiativ ville koncernen utöver det bygga 2600 bostäder under 2018, som en extraordinär satsning, för att möta den akuta bostadsbristen.
I huvudsak ville man koncentrera insatserna till stadsdelar där behovet är störst och där få vill bygga – som Hammarkullen, Angered och Rannebergen.
Då man inte anser att stadsbyggnadskontoret gör sin del avbryts nu planerna.
