I somras fick forskning om mikroplaster i fiskyngel stor uppmärksamhet. Enligt forskarna föredrar ynglen plastpartiklarna framför vanlig föda.
I somras fick forskning om mikroplaster i fiskyngel stor uppmärksamhet. Enligt forskarna föredrar ynglen plastpartiklarna framför vanlig föda.

Forskning om plast i fisk ifrågasatt

Det finns frågetecken kring den forskning som visar att fiskyngel i Östersjön äter mikroplaster. Forskarna, som publicerade sina resultat i tidskriften Science i somras, anklagas nu för fusk.

ANNONS
|

Har miljöförstöringen av haven gått så långt att fiskarna äter plast?

I början av juni presenterade två forskare vid Uppsala universitet forskning som tyder på det. Forskningen, som publicerades i den ansedda tidskriften Science och som fick stort internationellt genomslag, visade att fiskyngel i Östersjön föredrar små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, framför vanlig föda.

Men strax efter publiceringen blev forskningen ifrågasatt av forskare i flera länder, bland annat Fredrik Jutfelt, biträdande professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

- Jag vill inte kommentera det under pågående utredning, men vi är övertygade om att det handlar om oredlighet i forskning, säger han till TT.

ANNONS

Stulen dator

Science, den tidskrift där forskningen publicerades, har bett forskarna att redovisa sina rådata bakom resultaten. Men enligt forskarna blev den bärbara dator som innehöll uppgifterna stulen ur en bil, bara tio dagar efter publiceringen i Science.

Eftersom ärendet dragit ut på tiden publicerar nu Science en "editorial expression of concern" där tidningen på ledarplats varnar för att rådatan till den aktuella artikeln saknas.

TT har försökt, men inte lyckats nå de anklagade forskarna Oona Lönnstedt och professor Peter Eklöv för en kommentar. Den senare med hänvisning att han är på väg till en föreläsning.

- Det är bättre att du pratar med Oona om det här, säger han.

Nya frågor

När anklagelserna blev kända tillsatte Uppsala universitet en extern utredningsgrupp som inte såg någon anledning att gå vidare med ärendet. Men sedan i slutet av juni granskar Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) ärendet, en granskning som ännu inte är klar.

- Det har tagit alldeles för lång tid, säger Pernilla Björk, kommunikationsdirektör vid Uppsala universitet till TT.

ANNONS

Jörgen Svidén, kanslichef på CEPN, säger att det har varit svårt att hitta sakkunniga till ärendet och att nya frågor har dykt upp under utredningens gång. Att rådatan saknas gör inte saken lättare.

- Det här är hyfsat banbrytande resultat och att det inte finns någon back up är märkligt. Vi har frågat forskarna om det finns kopior, men hittills har vi inte fått något tillfredsställande svar, säger han.

Fakta: Tveksam forskning

Tre andra exempel på tveksam svensk forskning som uppdagats på senare tid:

• En professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet utreds för andra gången för misstänkt forskningsfusk. Misstankarna grundas i vad som kan vara bildmanipulationer i vetenskapliga rapporter.

• En professor vid Linköpings universitet fälldes i våras för forskningsfusk sedan hennes konstgjorda hornhinnor opererats in på i princip blinda personer av en kirurg vid Filatov-institutet i Odessa, Ukraina. Hornhinnorna var vare sig godkända för eller avsedda för försök på människor, utan för djurförsök på grisar.

• Kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini var anställd på Karolinska universitetssjukhuset 2010–2013 och utförde då ett flertal operationer, däribland luftrörstransplantationer där tre patienter fick nya, syntetiska luftstrupar. Två av patienterna dog och den tredje blev svårt skadad. Två rapporter visade att både Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset har begått ett flertal grova misstag i hanteringen av ärendet.

ANNONS