Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bilder: Stefan Berg och Pavel Golovkin
Bilder: Stefan Berg och Pavel Golovkin

Forskaren: Bara för att lugna folket

Sverige och Finland är inte otänkbara mål för Ryssland. Och då räcker inte hemvärnssoldater och stridsvagnar. Det menar försvarsforskaren Håkan Edström som anser att Sveriges militära upprustning av Gotland endast är ett försök att lugna svenskarna.  – Vi har ingenting att sätta emot ett väpnat anfall från öst.

Hotet från Ryssland är att ta på största allvar, menar Håkan Edström, forskare inom svensk säkerhetspolitik på Försvarshögskolan. Sverige har nått vägs ände och står inför två val: ett Natomedlemskap eller en rejäl upprustning av det egna försvaret. Och då räcker inte tio miljarder (de ekonomiska ramarna enligt det senaste försvarsbeslutet från 2015).


– När man tittar på de analyser som försvarsberedningen gjorde inför försvarsbeslutet så beskrivs tankarna om det framtida krigets karaktär. Man pratar om stora avstånd, hög intensitet, cyberdimensionen, fjärrstridsmedel, markrobotar och kryssningsrobotar. Om det nu är den militära hotbilden, på vilket sätt skulle stridsvagnar och hemvärnsoldater på Gotland då kunna skydda oss? frågar han sig.

LÄS OCKSÅ: Nu rustar militären på Gotland igen


Enligt Håkan Edström är den militära upprustningen av Gotland troligen endast en vilja att lugna det svenska folket och visa handlingskraft när Ryssland agerar aggressivt i närområdet. Han räknar upp värdlandsavtalet med Nato och det fördjupade försvarssamarbetet med Finland som två andra sådana exempel. 


Att Sveriges partnerskap med Nato skulle ge någon form av skydd i samband med ett väpnat anfall menar han är naivt att tro då Alliansens kollektiva försvarsgarantier endast gäller medlemmarna.


– Där har Nato varit tydliga. Dessutom hade både Georgien och Ukraina ett djupare partnerskap med Nato än det som Sverige har och det hjälpte dem föga när Ryssland angrep.


Han säger att Sverige inte längre kan stoppa huvudet i sanden så som Reinfeldtregeringen gjorde när försvarsbeslutet 2009 fattades och värnplikten avskaffades.


– Det beslutades trots Rysslands intervention i Georgien och en tydlig eskalering av det ryska beteendet gentemot omgivningen. Sedan dess har vi sett hur Ryssland övar med sina luft- och sjö stridskrafter på ett sätt som inte kan tolkas annorlunda än att det är en upptrappning och en ökad aggressivitet.


Kulmen, menar han, nåddes i samband med att Krimhalvön ockuperades. Att Sverige nu skulle vara näst på tur anser han inte går att utesluta.


– Många pratar om att det är de baltiska länderna som ligger värst till men jag tror att deras Natomedlemskap trots allt har den avskräckande effekt som det syftar till. Då är det mer troligt att man väljer andra svaga stater som exempelvis Moldavien eller stater i närområdet som inte är medlemmar i Nato - exempelvis Sverige och Finland. Det för att ställa Nato och USA inför ett betydligt svårare läge om man i ett senare skede utökar konflikten till att också omfatta Natoländer.


Håkan Edström hävdar att Sverige saknar en egen militär strategi och att det finns en problematik i att man endast utgår från Gotland som militärbas.


– Om Ryssland kan och vill ta kontroll över Gotland, vad är det som säger att de inte också skulle ta exempelvis Skåne? Om man dessutom tittar på de områden som statsmakterna pekat ut som särskilt viktiga i försvarsbeslutet så handlar det om Öresund, Gotland, Stockholmsområdet och Norrbotten. Det är stora områden längst österut. Om man ska föra strider måste man kunna manövrera på ett djup och inte stångas direkt vid gränsen. Den strategin eller kapaciteten finns inte i dag. Det här är mer än vad vi klarar av samtidigt.

Mest läst