FN:s generalsekreterare, portugisen António Guterres.
FN:s generalsekreterare, portugisen António Guterres.

FN:s António Guterres kämpar i motvind

Ett drygt år in i António Guterres värv som FN:s generalsekreterare tyngs världssamfundet av en Syrienkonflikt till synes utan slut och ett säkerhetsråd som verkar mer låst än någonsin. Under helgen konfererar portugisen med säkerhetsrådet i skånska Backåkra.

ANNONS
|

Mötet är en chans för Guterres att visa ledarskap i den svåra och splittrande frågan om kriget i Syrien. Det sker en vecka efter att USA, Frankrike och Storbritannien attackerade syriska positioner som svar på regimens misstänkta kemvapenattack i Douma i början av april.

- I Backåkra får Guterres lite mer tid med rådets FN-ambassadörer. Det kanske kan bidra till bättre stämning, att olja gjuts på vågorna. Men jag tror inte att några konkreta framsteg i Syrienfrågan är i sikte, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

ANNONS

Hopp om personkemi

Engelbrekt påpekar att besluten om just Syriens framtid främst fattas i rådets fem permanenta medlemmars huvudstäder. Och de är låsta i sina positioner, där Moskva är allierat med den syriske ledaren Bashar al-Assad.

- Huvudstäderna lär inte ta hänsyn till stämningen på en kursgård i Skåne... Men man kan ju alltid hoppas på att personkemin i rådet blir bättre. Guterres är en erfaren politiker och det är precis vad som behövs nu.

Engelbrekt tror att generalsekreteraren har större möjligheter att leverera resultat från Backåkra om han tar upp långsiktiga strategiska frågor som framtiden för de fredsbevarande insatserna och flyktingfrågan. Men de senaste dagarna har det varit tydligt att konferensen kommer att överskuggas av Syrienkrisen.

Freden först?

Mötet äger rum i en tid då våldsamheterna i Syrien gått in på sitt åttonde år och miljontals människor är på flykt. FN:s säkerhetsråd har gång på gång lamslagits av veton och Guterres – likt sin företrädare – har manat till lugn och besinning. Men han har även varnat för att Mellanösterns kaos hotar världsfreden.

ANNONS

- Östra Ghouta kan inte vänta, det är hög tid att stoppa detta helvete på jorden, sade han i ett uppmärksammat uttalande i februari då han försökte förmå de stridande parterna i Syrien att ingå en vapenvila.

Och Syrien är inte det enda molnet på Guterres himmel. Parallellt tampas han med att reformera FN-kolossens byråkrati samt hantera terrorism och frågan om humanitärt tillträde i krigszoner. Konflikthärdarna Kongo-Kinshasa, Jemen, Sydsudan och Burma dyker regelbundet upp på säkerhetsrådets agenda – liksom det möjliga kärnvapenhotet från Nordkorea. Lägg därtill de allvarliga anklagelserna om sexuella övergrepp som förts fram mot FN-soldater i bland annat Centralafrikanska republiken.

Generalsekreterarens uttalande vid tillträdet i januari 2017 om att alltid sätta "freden först" känns emellanåt långt borta.

Dalande förtroende

68-årige Guterres, som tidigare varit premiärminister i Portugal samt chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, beskrivs ofta som en stabil och humanitär kraft, men det är tydligt att han hittills inte förmått att göra några stora avtryck på det som kallats världens svåraste jobb.

Hans uppdrag försvåras av den hätska stämningen i säkerhetsrådet, som resulterat i att FN ofta beskrivs som tandlöst och handlingsförlamat. Att säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar – som i sig anses spegla en föråldrad världsbild – har vetorätt väcker irritation i många länder. I USA, som är FN:s största bidragsgivare, har andelen som anser att FN gör ett bra jobb sjunkit från 58 procent 2002 till 34 procent i år, enligt opinionsinstitutet Gallup.

ANNONS
TT

Fakta: Tidigare FN-chefer

António Guterres är FN:s nionde generalsekreterare. Här är hans företrädare:

Ban Ki-Moon, Sydkorea, 2007—2016.

Kofi Annan, Ghana, 1996—2006.

Boutros Boutros-Ghali, Egypten, 1992—1996.

Javier Perez de Cuellar, Peru, 1982—1991.

Kurt Waldheim, Österrike, 1972—1981.

U Thant, Burma, 1961—1971.

Dag Hammarskjöld, Sverige, 1953—1961.

Trygve Lie, Norge, 1946—1952.

Källa: FN

Fakta: Förenta Nationerna (FN)

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Sverige brukar traditionellt beskrivas som en FN-vän. Enligt en mätning som opinionsinstitutet Pew Research Center gjorde 2016 har 82 procent av svenskarna en positiv syn på FN.

Källa: FN

Fakta: De kommer till Backåkra

FN:s generalsekreterare António Guterres

FN:s Syriensändebud, svensk-italienske Staffan de Mistura

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S)

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S)

FN-ambassadörerna i säkerhetsrådet:

USA: Nikki Haley

Ryssland: Vassily Nebenzia

Kina: Ma Zhaoxu

Frankrike: François Delattre

Storbritannien: Karen Pierce

Sverige: Olof Skoog

Bolivia: Sacha Sergio Llorentty Soliz

Ekvatorialguinea: Anatolio Ndong Mba

Etiopien: Tekeda Alemu

Kazakstan: Kairat Umarov

Kuwait: Mansour Ayyad SH A Alotaibi

Nederländerna: Karel J.G. van Oosterom

Peru: Gustavo Meza-Cuadra

Polen: Joanna Wronecka

(Elfenbenskustens FN-ambassadör har nyligen avlidit)

ANNONS