Fler unga sätts i häkte. Arkivbild.
Fler unga sätts i häkte. Arkivbild.

Fler barn häktas – "Kapitalt misslyckande"

Antalet barn som häktas fortsätter att öka. Flera av barnen saknar en fast förankring i Sverige.

ANNONS
|

De senaste åren har allt fler barn som misstänks för brott placerats i häkte. I fjol placerades 167 omyndiga i häkte, vilket var 42 fler än under 2014 och 27 fler än 2015, enligt Åklagarmyndigheten. Det är en ökning med 33 procent på tre år.

- Det är väldigt allvarligt. Häkte är inte en plats för barn. Det är ett kapitalt misslyckande för samhället att så många barn hamnar i häkte, säger Bengt Ivarsson, ordförande i Advokatsamfundet.

ANNONS

Han undrar varför kommunerna inte agerar.

- Man kan fundera över vilka insatser som socialförvaltningen rimligtvis borde kunna göra för de här barnen. Genom att antingen ge stöd eller göra omhändertaganden, innan det går så långt att de hamnar i häkte.

"Djupt skadlig"

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg pekar på att Sverige har kritiserats av bland annat FN och Europarådet för häktningarna och anser att den kritiken måste tas på allvar.

- Barn är inte fysiskt och psykiskt färdigutvecklade och därför är den här isoleringen som är i häkten djupt skadlig och ska inte vara tillåten när det gäller barn och unga enligt FN:s tortyrrapportör.

Perklev, chef för Åklagarmyndigheten, säger att siffrorna överraskar eftersom antalet häktningar tidigare legat på en lägre och konstant nivå. Vad som ligger bakom ökningen under senare år ska nu analyseras grundligare. Däremot ser myndigheten redan att ökningen i fjol skett vid två av landets åklagarkammare: i Västerås och i Göteborg.

ANNONS

- Det är små tal men vi kan se under 2016 att Västerås haft ett antal svårare brott med unga inblandade. I Göteborg däremot handlar det om ungdomar som saknar fast förankring i Sverige.

Saknar adress

Perklev säger att en stor del av ökningen i Göteborg rör unga som saknar fast adress, vars vårdnadshavare är någon annanstans och där åklagaren bedömer att den svaga anknytningen ger en risk för att personen "försvinner". Det är i sig skäl för häktning.

- Det är ett bekymmer. Ett annat bättre alternativ hade kunnat vara att ta hand om ungdomarna, säger han, och hänvisar till Häktningsutredningen från 2016 som föreslog att unga som häktas i stället ska placeras på särskilda ungdomshem.

Också Fredrik Malmberg pekar på utredningen.

- De här siffrorna för häktningarna understryker vikten av att genomföra förslagen i utredningen, och det brådskar.

ANNONS

Kortare häktningstid

Även om fler unga hamnar i häkte, sitter de i genomsnitt något kortare tid. Medan tre av tio unga som häktades under 2014 satt häktade mindre än elva dagar var det i fjol fyra av tio. Även andelen ungdomar som är häktade i mer än en månad har sjunkit.

Perklev ser inte hur det skulle vara möjligt för åklagare att helt enkelt begära färre unga häktade.

- Vi kan inte säga att vi ska låta bli att begära personer häktade när det finns skäl.

TT

Fakta: Häktning av barn

En åklagare begär någon häktad. En domstol beslutar om personen ska häktas, det vill säga placeras i förvar.

Det krävs synnerliga skäl för att häkta någon under 18 år. Av det totala antalet häktade 2016 var två procent under 18 år.

De flesta unga häktas för så allvarliga brott att det även medför restriktioner i form av besöksförbud, förbud att läsa tidningar, lyssna på radio eller se på tv eller umgås med andra häktade.

Sverige har vid flera tillfällen fått hård kritik av bland annat FN:s tortyrkommitté för att placera barn i isolering samt för långa häktningstider.

Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse minst ett år får häktas. Omständigheter som kan medföra häktning: flyktfara, undanröjande av bevis eller försvårande av utredning, fortsatt brottslighet. Om personen saknar hemvist i landet, finns så kallad kvalificerad flyktfara.

Källa: Barnombudsmannen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, TT:s tidigare utgivning

ANNONS